Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Sverige och Europeiska unionen

PÄR GRANSTEDT (c), 1994-04-22 (riksmöte 1993/94).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Herr talman! Det faktum att Gudrun Schyman och

Vänsterpartiet kritiserade EES-avtalet när beslutet

om det fattades är historia. Det är inte så värst

intressant just nu, än för historieskrivningens skull.

Det intressanta är att Gudrun Schyman och

Vänsterpartiet samt andra företrädare för nej-sidan

säger att vid ett nej vid folkomröstningen är

alternativet att Sverige fortsätter med EES-avtalet.

Det är i och för sig naturligt, eftersom alternativet

att också säga upp EES-avtalet är betydligt värre.

Då skulle vi också få se fram mot en fördjupad

ekonomisk kris i Sverige. Det är alltså bra att man

är beredd att hålla fast vid EES-avtalet. Men då

måste vi också vid ställningstagandet i

folkomröstningen jämföra Sverige, med ett EES-

avtal, med Sverige som fullvärdig medlem. Det är

den jämförelsen vi har anledning att göra i

debatten. Jag konstaterar då att det enda område,

utöver EES, där vi överlåter beslutanderätten till

unionen, om vi går med som medlemmar, är

jordbruket.

Det gäller faktiskt ytterligare ett område, nämligen

handeln med tredje länder, eftersom vi också går

med i tullunionen -- det missade jag. Det är alltså

de områden som rör jordbruk och handelsavtal

utanför unionen som tillkommer och som vi inte

längre bestämmer själva över. På alla andra

områden har vi själva fortfarande avgörandet i vår

hand. Antingen genom att man tillämpar

minimiregler, och då kan vi i Sverige lagstifta om

hårdare regler -- om vi vill det -- eller tillämpar

regeln om enhällighet. Hela det område som

Gudrun Schyman talar om, ekonomi och säkerhet,

rör frågor där majoritetsbeslut inte fattas, utan där

det krävs enhällighet. På dessa områden fungerar

inte EU som en union utan som vid ett vanligt

mellanstatligt samarbete där alla länder kommer

samman och kommer överens.

Hela den kanonad som nej-sidan använder sig av

riktar sig i huvudsak mot den del av EU-samarbetet

som ett vanligt mellanstatligt samarbete är byggd

på, dvs. samstämmighet mellan alla

medlemsländer. Då kan man lika gärna skjuta på

exempelvis Europarådet eller på GATT-

förhandlingar som i princip bygger på samma

princip. Jag tycker uppriktigt sagt att den bild att vi

överger vår nationella självständighet när vi går

från samarbete genom ett EES-avtal till ett

medlemskap i en union inte är särskilt sann.

Däremot innebär naturligtvis fullt medlemskap att

vi också får större möjligheter att vara med och

besluta om våra egna angelägenheter än om vi står

utanför och låter andra besluta.

Debatten

Hämtad sida: 35

35 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

PÄR GRANSTEDT (c): Sverige och Europeiska unionen (1994-04-22) — PRESS0