Fru talman! Runar Patriksson tar upp det här med
att gilla läget, och det är naturligtvis viktigt att göra
det. Men om förutsättningarna förändras kan det
finnas skäl att undersöka om det finns några andra
möjligheter än de föreliggande. Finns det anledning
att ompröva ett beslut? I det fallet kom kristdemo-
kraterna fram till att vi ville ompröva beslutet om
F 10. Det har bl.a. med de stora investeringarna att
göra. Det har också med exportstödet i närtid att göra.
Det är väl det viktigaste som jag ser det nu. Till detta
kommer naturligtvis flygförarkompetensen. Det var
det som gjorde att vi fattade detta beslut.
Sedan tar Runar Patriksson upp styrgruppen och
det förslag som finns och säger att där var ÖB med.
Ja, där var naturligtvis Försvarsmaktens ledning och
Försvarsdepartementet med. Men i mitt anförande tog
jag upp just frågan om vad det var som hände hösten
1999. Då hände det plötsligt något med F 10, som
hade en viktig roll i utvecklingen och som då höll på
att investera för fullt. Plötsligt skulle man då i styr-
gruppen göra ett omtag, som det heter. Man skulle
mildra konsekvenserna av en nedläggning och i stäl-
let förorda F 17. Vi vet inte vad som hände. Men
detta var början på en olycklig serie som vi ser det.
Sedan säger Runar Patriksson att ja ska vara ja,
och nej ska vara nej. Helt klart ska det vara på det
sättet. Om jag har sagt det som Runar Patriksson
säger att jag har sagt så står jag naturligtvis för det. I
detta exempel fanns F 10 med, och då tror jag att vi i
det läget övervägde att i stället för att lägga ned både
F 10 och F 16 låta F 10 vara kvar.