Fru talman! Det gläder mig att också Birgitta
Hambraeus är för samverkan. Då måste Birgitta
Hambraeus inse att medlemskap i alla dessa
internationella organisationer innebär ett mått av
avkall på vår självständighet. Vi har inte varit den
isolerade vilden på den isolerade ön, utan vi har
suttit i den ena organisationen efter den andra och
argumenterat och förhandlat och kommit fram till
gemensamma lösningar därför att vi tycker att
gemensamma lösningar är bättre. De är
effektivare.
Det som har inträffat är ju att vår värld har
internationaliserats alltmer. Allt från ekonomi och
miljöproblem till medier internationaliseras.
Gränserna betyder tack och lov allt mindre. Då
måste vi bygga demokratin också över
nationsgränserna. Vi måste skapa fastare
samverkansformer mellan nationer och folk för att
lösa gemensamma problem och säkra freden.
Låt mig säga att det som stör mig något i Birgitta
Hambraeus argumentaion är frontställningen mot
samverkan och tron att det i en värld av gemenskap
finns någonting som heter ''den totala
självständigheten''. Det är en argumentation som
leder till att vi blir den isolerade vilden på den
isolerade ön. Det gläder mig att inte ens Birgitta
Hambraeus vill det.