Fru talman! Jag vill vända mig till statsministern.
Han sade att vi har fulla rättigheter att forma vår
välfärd som vi själva vill. Statsministern talade
också om möjligheterna att arbeta för den
europeiska unionens olika mål, bl.a. den monetära
unionen.
Jag hörde också Carl Bildt i går tala om att det
enbart återstår tekniska aspekter på frågan om hur
Sverige skall infogas i den monetära unionen.
Då vill jag för det första fråga statsministern: Vilka
är de tekniska aspekterna som återstår? För det
andra: Är det inte så, att vi med detta avtal
förbinder oss att arbeta aktivt för den monetära
unionen med den dynamik som den europeiska
unionen själv avgör? Eller har Sverige fått igenom
några danska undantag, dvs. några annorlunda
villkor vad gäller förhållandet till den monetära
unionen än vad andra EU-medlemmar -- förutom
Danmark -- har fått? Eller är det rent av så, att
statsministern anser att danskarna är lurade när de
tror att de har fått annorlunda villkor än andra EU-
medlemmar inkl. eventuellt Sverige om vi blir
medlemmar?
Till sist vill jag ställa ytterligare en fråga som gäller
kostnaden för medlemskapet, och då talar jag
enbart om budgetbelastningen. Hur skall man
finansiera dessa mycket stora belastningar på
statsbudgeten, som är väl i klass med de
sparprogram som har genomdrivits här i riksdagen
under senare år. Hur skall ni klara av att finansiera
dessa mycket starka belastningar på Sveriges
statsbudget med de väldiga underskott som vi lever
med redan i dag?