Fru talman! Det finns inga garantier för att
någonting löser våra arbetslöshetsproblem om vi
inte är beredda att göra det själva genom en sund,
stram och riktig ekonomisk politik.
Det vi vet är att förutsättningarna för att vi skall
kunna klara detta förbättras dramatiskt av att vi
kan samverka med andra länder. Birgitta
Hambraeus kan vända och vrida på siffrorna på litet
olika sätt, men om hon tittar på det europeiska
mönstret är det inte på något sätt enhetligt. Det
finns länder utanför detta samarbete som har
drabbats av arbetslöshet som är mycket betydande
och som inte på något sätt kan skyllas på någon
anpassning. Låt oss ta Finland som ett konkret
exempel, och låt oss ta vår egen erfarenhet.
Vi vet att dagens ekonomiska kris har sin grund i
misslyckanden på 70- och 80-talen. Ett av dessa
misslyckanden var att vi inte klarade av
inflationsbekämpningen. Om vi hade hållit en
striktare låginflationslinje under 70-talet och
framför allt under 80-talet -- det var då skillnaderna
började komma -- hade förutsättningarna för
svensk sysselsättningsutveckling varit klart bättre.
Vi fick vår arbetslöshet utanför det europeiska
samarbetet. Att gå in i samarbetet är i sig ingen
garanti för att vi klarar av det, men det förbättrar
avsevärt våra förutsättningar för att klara denna
alldeles avgörande uppgift. Det finns icke en
regering i Europa som tror att man klarar tillväxt
och arbetslöshet utan mer av samarbete också på
den ekonomiska politikens område.
Fru talman! Det sägs retoriskt att vi ger upp
självständighet och går in i en union. Vad är det för
självständighet Birgitta Hambraeus talar om?
Varje form av samarbete -- jag hoppas att även
Birgitta Hambraeus är för samarbete -- innebär i
någon utsträckning att vi gör avkall på
självständigheten. Robinson Crusoe var förvisso
väldigt självständig intill dess att Fredag dök upp på
hans ö och de fick samarbeta. Inte ens Robinson
Crusoe kunde göra precis som han ville.
Vi skall inte vara några isolerade vildar på några
isolerade öar. Vi vill samverka med varandra i
Sverige och med andra nationer. Detta innebär ett
givande och tagande. Vi är inte de isolerade
vildarna. Vi är de samverkande nationerna, och det
är bara så vi kan lösa gemensamma problem. Allt
annat är och förblir en illusion.