Fru talman! Det måste ju ligga en motsättning i att
man, när man inleder förhandlingarna, säger att
man går med på ett gemensamt försvar eller att man
i varje fall inte skall förhindra eller motsätta sig det.
Därmed har man ju intagit en ståndpunkt. Jag vill
fråga statsministern: Varför tror statsministern att
Danmark har begärt ett uttryckligt undantag på den
här punkten? De har inte gjort det för intet. Varför
väljer inte Sverige samma linje som Danmark
gjorde i försvarsfrågan?
När det gäller offentlighetsprincipen är jag
fortfarande förvånad över att statsministern här gör
uttalanden i den frågan utan att komma med något
förslag om hur detta skall lösas. Först har vi fått
höra att det skulle bli någon form av ömsesidighet.
Vi har fått höra att det skulle lösas gemensamt med
de nordiska länderna. Ingenting av detta har dock
skett innan avtalet underskrivs.