Fru talman! Det som biståndsministern sade i sitt
inledningsanförande kan jag ställa upp på till nästan
så gott som 100 %.
Jag är glad över beskedet att regeringen nu äntli-
gen fattar beslut om en bred biståndspolitisk utred-
ning, vilket vi har krävt i flera år. Det tackar jag för.
Detta är ju i hög grad en budgetdebatt, så jag
kommer in på pengar. Jag ska ställa två frågor; en
penningfråga och en annan fråga.
När det gäller pengarna sade biståndsministern att
om inget oförutsett inträffar ska man kunna leva upp
till 0,7 %. Jag ställde en fråga i mitt huvudanförande
om de här pengarna. Kommer regeringen att lägga
tillbaka de 900 miljoner som fattas? Detta var ett löfte
från Pierre Schori här i kammaren. Han talade, som
det står i protokollet, för hela regeringen. Alla peng-
arna skulle komma tillbaka. Kommer biståndsminis-
tern att se till att så blir fallet?
Den andra frågan rör en sak som inte har med
pengar att göra. Vi har begärt detta i flera år. Det
gäller en rapport som vi ska få inför budgeten över
ländernas status när det gäller demokrati och mänsk-
liga rättigheter. Den kom inte i år heller, fast vi har
krävt det i flera omgångar. Nu har den kommit - i
samband med justeringen. Det är en mycket bra rap-
port som har kommit. Där tas bl.a. upp hur det står till
i vissa länder. Jag har en fråga när det gäller demo-
kratiutvecklingen i Vietnam och i Zimbabwe. På båda
ställen kritiseras just utvecklingen på de här område-
na. Ändå satsar regeringen ganska stora summor där.
Vi har i vårt budgetförslag en minskning för de här
länderna. Anser biståndsministern att man kan sänka
biståndet och ställa krav på de här länderna?