Fru talman! Först vill jag tacka Berndt Ekholm för
det klara beskedet om utgiftstaket. Det var bra att det
kom från en socialdemokratisk talesman i talarstolen
här i riksdagen. Det betyder att Berndt Ekholm och
åtminstone socialdemokraterna här i riksdagen ställer
upp på att de kraftiga nedskärningarna som skulle
vara med och sanera svensk ekonomin inte skulle tas
från biståndet. Det var fel politik. Det är bra.
Utredningen ska komma. Det är bra. Vi får väl se
hur det ser ut när vi får direktiven. Då vet vi om vi
har slagit in öppna dörrar eller inte. Det får vi vänta
med tills de kommer.
När det gäller demokratimålet kan jag bara läsa
vad som står i vår reservation. Vi har argumenterat
för att demokratimålet är så viktigt, att demokratin är
fundamentet för utveckling och att bland de sex del-
mål som vi har ska demokratimålet vara det övergri-
pande. Det står: "Av dessa skäl bör demokratimålet
bli överordnat delmålen inom biståndspolitiken." Det
är bara att läsa innantill. Jag förstår inte varför det
skulle vara något oklart med detta.
Att de borgerliga regeringarna har lyckats med att
uppnå enprocentsmålet försöker nu Berndt Ekholm
tricksa bort på något sätt, men faktum kvarstår. Det
var då det skedde. Den historiskt låga nivån på 0,7 %,
som dåvarande biståndsministern kallade för skam-
mens gräns, uppnåddes under en socialdemokratisk
regering. Om Berndt Ekholm försvarar detta betyder
det att Berndt Ekholm ställer upp på resonemanget att
det är världens fattiga som ska vara med och sanera
svensk ekonomi. Jag tycker att det är fel utgångs-
punkt.