Fru talman! Hur vi definierar den springande
punkten kanske är litet olika. Det handlar väl inte bara
om detta med gränser, fru talman, som herr Sahlberg
säger. Framför allt tror jag att det handlar om att
Vänsterpartiet, Miljöpartiet och en del självständigt
tänkande ledamöter i andra partier samt en mycket
stor del av svenska folket vill slå vakt om demokratin.
Vi vill slå vakt om folkets möjligheter att genom val
påverka så mycket av politiken som möjligt, medan ni
genom att genomföra EU-medlemskap och genom att
genomföra också denna anpassning till EU och EMU
vill låta ett fåtal experter eller ett fåtal inom en elit
styra desto mer. Desto mer oåtkomligt blir de för
folket. Det är detta som är den springande punkten.
Det är därför denna fråga är, som Peter Eriksson sade,
en del i ett historiskt vägval till förfång för demokrati
och folkstyre. Det handlar inte om något annat eller
något mindre än detta.
Vilken ekonomisk politik som skall föras skall be-
ro på den majoritet som finns, den folkvilja som finns
och de behov som finns. Men det går inte att fastlägga
en politik som skall gälla en gång för alla och därige-
nom alltid ta till vara ett och samma samhällsintresse.
Det är det som är det felaktiga. Hur man sedan i varje
situation kommer att föra politiken framöver är inte
det vi diskuterar i dag, utan det handlar om möjlighe-
terna att ha en demokratiskt styrd penningpolitik eller
om vi skall frånhända oss dessa möjligheter och låta
ett expertvälde råda inom en viktig del av politiken.
Det är därom det handlar, och det är där ni sviker
demokratiska ideal.