Fru talman! Jag skulle vilja kommentera några sa-
ker som Ingela Thalén har tagit upp och även ställa
några frågor. Det första är en kommentar till att stats-
rådet ifrågasätter om de borgerliga parternas bespa-
ringar är rimliga. Jag delar gärna med mig av de be-
räkningsunderlag som vi har. Allting som gäller be-
sparingarna har vi gott underlag för.
Det syns kanske inte att vi satsar pengar på reha-
biliteringsförsäkringen när vi föreslår besparingar
totalt, men första året satsar vi 1 ½ miljard och sparar
½ miljard. I början blir det stora satsningar. På tre år
räknar vi med att satsa ungefär 6 miljarder på rehabi-
literingsförsäkringen.
Vi tror att det behövs en mer fristående försäk-
ring. Det förslag som Gerhard Larsson lade fram gav
ett väldigt positivt svar från de olika remissinstanser-
na. Föreslaget innebär samordning via en offentlig
försäkringsgivare och ett ekonomiskt hållbart system
där alla solidariskt delar på de ekonomiska bördorna i
sjukförsäkringen, men också på de vinster som kan
uppnås i systemet. Där tycker vi att incitamenten
finns för framtiden.
Jag har en fråga som gäller arbetsgivarna. Rege-
ringen vill dra åt tumskruvarna när det gäller arbets-
givarna och deras roll. Jag skulle vilja fråga vilken
roll statsrådet tycker att försäkringskassan ska ha i
rehabiliteringen.
Jag skulle också vilja fråga om karensdagar för
dem som har flera arbetsgivare. Varför vill man inte
göra någonting för dem? De som har flera arbetsgiva-
re har ju flera karensdagar. Varför vill man inte göra
någonting för den gruppen?