Fru talman! Jag hörde med tillfredsställelse att
Berit Andnor var glad och tyckte att det var stora steg
framåt som utskottet hade tagit i fråga om den finan-
siella samordningen, dvs. den beställning till riksda-
gen som nu till slut blev resultatet av majoriteten i
utskottet.
Jag kan bara konstatera, att hade det varit så att
regeringen inte hade varit så långsam kunde det här
ha skett för länge sedan. Hade regeringen dessutom
hållit sina avtal med andra partier från förra hösten
hade vi denna dag, som var meningen - eller som den
socialdemokratiske chefsförhandlaren sade den hös-
ten, innan jultomten kommer år 2001 - i riksdagen
fattat beslut om hur den finansiella samordningen
skulle se ut.
Det är bara att konstatera att Berit Andnor, med
sin nyvunna entusiasm för den finansiella samord-
ningen, hade kunnat vara ännu mycket gladare om det
inte varit så att den socialdemokratiska regeringen
inte håller sina uppgörelser.
Berit Andnor uppfattade det som att jag för min
del har låst mig eller blockerats till förmån för det
som brukar kallas Finsammodellen. Det är alltid svårt
att själv analysera om man har låst sig. Jag kan bara
konstatera att såväl Finsamförsöken som Socsamför-
söken genomförs i detta land på grundval av proposi-
tioner signerade av mig som lades 1992 respektive
1994. Jag har inte haft någon större känslomässig
bindning till det ena eller det andra. Däremot förefal-
ler det, vid en hastig genombläddring av rapporterna
från i torsdags om Socsamförsöken, som att de eko-
nomiska effekterna har varit klart större av Finsam-
försöken.
Men det är egentligen inte det som konflikten
mellan oss gäller, utan vi är tydligen numera bägge
två för finansiell samordning i stället för Frisamför-
sök och annat som Socialdemokraterna har skylt sig
bakom nu i fem års tid.
Den motion som Centerpartiet, Miljöpartiet och
Folkpartiet lade bara för några månader sedan hand-
lade om att man lokalt skulle få bestämma om man
ville samverka två, tre eller fyra. Det var verkligen
lokala avgöranden som skulle ske.
Jag fick i praktiken svar på en av mina tre frågor.
Den andra frågan gällde den finansiella samordning
som Berit Andnor och hennes partivänner anser sig
beställa genom beslutet i dag: Hur pass omfattande är
den? Innebär den samma omfattning som i Finsam-
försöken, dvs. upp till 10 % av kostnaderna? Eller
innebär det den halva procent som den socialdemo-
kratiska regeringen kom dragandes med i augusti-
september?
Den tredje frågan jag hade ställt var om Berit
Andnor, med facit i hand, tyckte att det har varit rim-
ligt med de fem årens fördröjning av den viktiga
reform som hon är så glad för.