Herr talman! Det har slumpat sig så att jag kom-
mer att ägna mitt anförande åt samma ämne som det
som togs upp av Widar Andersson. Därmed kan jag
avstå från ett inledande avsnitt och instämma med
Widar Andersson vad gäller det historiska skeendet
före den tidpunkt då vi står inför ett stort europeiskt
avgörande.
Jag tänker ägna mitt anförande åt EMU, den euro-
peiska valutaunionen. Fortfarande, mindre än ett år
före ikraftträdandet, är det på några få undantag när,
oroväckande tyst om EMU i den svenska politiska
debatten. Jag tycker att det är illavarslande. Utan en
saklig och grundlig diskussion om Sveriges roll i
framtidens alltmer integrerade Europa står vårt svens-
ka folk dåligt rustat den dag då vi måste ta ställning.
Herr talman! Sverige har valt att inte gå med i
EMU från starten, trots att vi uppfyller kriterierna.
Huvudskälet - som jag respekterar - är det bristande
stödet i folkopinionen. Men hur skall vi kunna begära
att människor skall ta ställning, om inte vi heltidspo-
litiker i detta hus debatterar frågan? Vi kan inte kräva
av människor som arbetar för sin försörjning och som
av intresse ägnar sig åt politik skall engagera sig mer i
en för Sverige så viktig fråga som ja eller nej till
EMU, om inte vi är mer aktiva.
Vi behöver svar på många viktiga frågor, och vi
behöver ta ställning. Skall och kan vi stå utanför det
alltmer integrerade ekonomiska samarbetet i Europa?
Vilka konsekvenser får ett svenskt utanförskap för
våra möjligheter att förverkliga visionen om en bättre
framtid för vårt lands medborgare?
Kan vi infria högt ställda mål vad gäller en stark
ekonomi, en stabil tillväxt, full sysselsättning och ett
välfärdssamhälle värt namnet, om vi ställer oss utan-
för? Vad är en bibehållen nationell suveränitet på det
ekonomiska området värd, om vi ändå tvingas följa
beslut som fattas av andra?
Herr talman! Det här är centrala och viktiga frågor
som borde dominera den svenska politiska debatten,
frågor vars svar avgör Sveriges framtida roll i en
snabbt föränderlig europeisk verklighet. Det skymtar
dock några ljus i tunneln.
Alldeles i dagarna har arbetsmarknadens parter
bestämt sig för att göra en gemensam analys av vad
EMU kommer att innebära för den svenska arbets-
marknaden, för sysselsättning och för svenskt nä-
ringsliv. Vi behöver fler sådana analyser. Det är just
bristen på genomarbetade analyser på viktiga områ-
den av vad det ena eller det andra ställningstagandet
till EMU innebär som gör oss så oförberedda den dag
när vi måste bestämma oss.
Herr talman! Konsekvenserna av ett svenskt ja re-
spektive ett svenskt nej måste klargöras.
Den 1 januari nästa år, om mindre än elva måna-
der, kommer med säkerhet tio och troligen elva av
EU:s nuvarande medlemsländer att bilda EMU. Utan-
förstående länder, däribland Sverige, kommer att få
finna sig i att följa beslut som fattas av andra. Vårt
beroende av den gemensamma marknad som vi ingår i
ger oss enligt min mening inget annat alternativ, efter-
som priset skulle bli för högt.
Herr talman! Visst finns det många frågetecken
som måste rätas ut kring EMU. Med det väger inte
upp det faktum att EMU blir av och redan från start
kommer att omfatta flertalet av EU:s medlemsländer.
Sveriges utanförskap när det gäller den kommande
valutaunionen måste som jag ser det bli så kort som
möjligt. Därför måste den svenska debatten snabbt ta
fart och omfattas av hela vår befolkning. Ansvaret för
att det skall bli en sådan genomgripande debatt faller i
första hand på oss i denna kammare.
Herr talman! Utvecklingen har aldrig låtit sig hej-
das, men den har alltid låtit sig påverkas.