Herr talman! I och med deltagandet på den inre
marknaden är hela Sverige konkurrensutsatt i en
omfattning som vi aldrig varit med om tidigare.
I företagen har detta ställt hårda krav på kostnads-
anpassning. Det är verkligheten i en värld präglad
alltmer av öppenhet, informationsutbyte och handel
över gränserna.
Fördelarna med det här systemet är vida överlägs-
na nackdelarna. När företagen väl övervunnit kost-
nadshinder finns det stora marknader att erövra. Kon-
kurrensen förbättrar samtidigt vanliga konsumenters
situation genom sänkta priser och bättre urval.
Men konkurrensen främst på EU:s inre marknad
gäller inte bara företag och arbetskraft. Det gäller
även för staterna. Precis som företagen måste anpassa
sina kostnader efter konkurrensen är det vårt ansvar i
riksdagen att anpassa statens kostnader och skatter
efter internationella förhållanden. Om Sveriges skat-
ter är för höga kommer vi som land att prissätta oss
av marknaden.
Sveriges skatter är höga. Vi har Europas högsta
inkomstskatter för både hög- och låginkomsttagare.
Den höga personbeskattningen är både ett hinder för
företag att etablera sig i Sverige och en bidragande
orsak till att kompetent arbetskraft och företagare
väljer att lämna landet.
Även skatterna på kapital och förmögenheter
överstiger våra europeiska grannars nivåer, för att inte
tala om länder utanför EU. Vi riskerar därmed på sikt
att bli ett Europas glesbygdsproblem, ett land där
människor och företag försvinner utomlands och med
dem arbetstillfällen, entreprenörskap och visioner.
En sådan utveckling sker dock inte över en natt
utan smyger sig på. En dag vaknar nationen upp och
upptäcker att världen ser helt annorlunda ut. Då är det
för sent att ändra förutsättningarna.
Herr talman! Den ekonomiska historien har
många exempel på rika nationers fall och undergång.
Jag vill inte att Sverige ska bli ett sådant exempel.
Ett försök från en del håll att tackla det här med
konkurrensprolematiken är att harmonisera skatterna
inom EU. Denna strategi är dömd att misslyckas.
För det första kommer det att bli praktiskt omöj-
ligt att få beslut till stånd. Det finns alltid något land
som tjänar på att blockera en uppgörelse. Medan
förhandlingarna mal fortsätter Sverige att förlora
kapital till välutbildad arbetskraft.
För det andra innebär en harmonisering att
lågskatteländer skulle förmås att höja skatter utöver
vad det landets medborgare önskar.
Men det finns viktigare invändningar som bör
riktas mot harmoniseringsförsöken. Även om det
skulle gå att harmonisera skatter inom Europa kvar-
står konkurrensen med omvärlden. Höga skattenivåer,
låg produktivitetsutveckling och behov av struktur-
omvandlingar är nämligen inget unikt svenskt lång-
siktigt problem utan gäller större delen av Europa.
Fru talman! Det finns även anledning till principi-
ella invändningar. EU:s stora problem är nämligen
inte så mycket det demokratiska underskott som det
ofta talas om utan snarare ett politiskt överskott. Stat
och politiker på alla nivåer lägger sig för mycket i
våra liv och kontrollerar för mycket av våra resurser.
Den konkurrens mellan länder som fri rörlighet inne-
bär utgör i detta sammanhang en viktig motkraft mot
statens makt över den enskilda människan.
Fru talman! Skatterna är i högsta grad en angelä-
gen Europafråga, inte därför att de behöver harmoni-
seras utan därför att de behöver sänkas. Därför behö-
ver riksdagen inte vänta på resultaten av ministerför-
handlingar i Bryssel, utan vi kan sänka skatterna här i
Sverige.
I dag fungerar våra högre skattenivåer som en tull
som hindrar fullt tillträde till den inre marknaden och
dess fördelar. I Europatanken ligger att undanröja
gränsbommar och handelshinder. Låt oss därför av-
skaffa den svenska tullen på arbete och kapital.