Hållbart fiske och jordbruk

Fru talman! I dagens första betänkande, JoU9, tas

frågor om hållbart fiske och jordbruk upp. I betän-

kandet behandlas proposition 1997/98:2. Det gäller

ett förslag från regeringen om ett utbyggt miljöersätt-

ningsprogram i jordbruket, liksom ett nytt program

för att minska miljö- och hälsoriskerna vid använd-

ning av bekämpningsmedel i jordbruket och träd-

gårdsnäringen. Detta är frågor kring pågående arbete

för åstadkommande av ett hållbart fiske och jordbruk

med tonvikt på de ekologiska aspekterna.

Utskottet behandlar också i betänkandet frågorna

om en fortsatt reformering av EU:s gemensamma

jordbrukspolitik i riktning mot ökad miljöanpassning.

Fru talman! Många frågor har genom propositio-

nen väckts till behandling i detta betänkande. De

berör också de två andra följande betänkandena i

jordbruksutskottet, som i övrigt tar upp budgetfrågor.

Det är litet komplicerat med dagens ordning därför att

debatten kan bli ganska ostrukturerad jämfört med

vad som tidigare varit gällande när vi har behandlat

budgetförslag. Då har vi ju renodlat tagit upp respek-

tive område, jordbruk för sig, skog och fiske för sig,

samt miljö och naturvård för sig.

Från vår sida har vi därför valt att i huvudsak ta

upp fiskefrågorna i ett senare anförande av Carl G

Nilsson. Jag vill emellertid, därför att vi från vårt parti

alltid brukar följa upp den första reservationen, ta upp

reservation 2 om regionalt samarbete.

Som framhålls i vår motion 405 är det av avgö-

rande betydelse för en framgångsrik fiskeripolitik

inom EU att beslutsprocessen enligt subsidaritets-

principen äger rum på den lämpligaste nivån. Detta

innebär att varje havsområde måste bedömas på sina

meriter och att lämpliga regler för ett långsiktigt håll-

bart fiske antas inom ramen för regionala samar-

betsorgan. Dessa regioner kan, menar vi, lämpligen

knytas till de i dag aktuella förvaltningsområdena som

exempelvis Östersjön, Skagerrak och Kattegatt,

Nordsjön och Medelhavet.

Jag yrkar härmed bifall till denna reservation. Jag

vill redan nu säga att det är självklart att vi moderater

står bakom samtliga övriga reservationer som vi har

fogat till betänkandet, men vi vill för tids vinnande

bara följa upp reservation nr 2. Jag yrkar alltså bifall

till denna.

Jag går nu över till jordbruksfrågorna. Vi kan

konstatera att vi moderater gång på gång under de

gångna tre åren som vi har varit medlemmar i EU har

tagit upp frågor om förenklingar av reglerna, inte

minst gällande miljöstödet. Vi har konstaterat att vissa

objekt som tidigare i det svenska systemet för miljö-

stöd var aktuella nu i det nya stödet ramlat bort.

Detta menar vi är mycket olyckligt, då det är

många brukare som har lagt ned mycket arbete och

visat stort intresse i dessa frågor. Det är med stor

besvikelse vi konstaterar att det poängberäkningssys-

tem man nu har utestänger dem från vidare stimulans

och stöd i dessa ur naturvårdssynpunkt mycket viktiga

frågor. Regeringen föreslår vissa ändringar i det

komplicerade regelverket för miljöstöd. Men vi anser

att längre gående förenklingar bör göras redan nu, och

sedan bör man göra dem fortlöpande.

Sedan är det väldigt viktigt att vi inför nästa fem-

årsperiod gör genomgripande förenklingar så att man

får en mer rimlig fördelning av stödet och att även

dessa fall som i dag har ramlat vid sidan av åter

kommer och får möjlighet att tillgodogöra sig de

stimulanser som det är fråga om. Det är stora insatser

och ett stort personligt engagemang som tidigare har

visats och som vi åter bör stimulera och uppmuntra.

Vi har i en reservation tagit upp anläggande av

våtmarker. Vi menar också att det är väldigt viktigt

när det gäller miljöstödet att man gör det möjligt att

åter bygga fram gamla eller nya våtmarker för att på

det sättet skapa möjlighet att ta vara på vissa närings-

ämnen som annars kan rinna ut i vattendragen.

Vi vill i det sammanhanget också se till att göra

det möjligt att få stimulans för byggande av dammar,

där man kan samla dräneringsvatten som innehåller

näring och som sedan kan användas i bevattnings-

sammanhang.

När det gäller trädgårdsnäringen har vi också tagit

upp problemen kring växtskydds- och bekämpnings-

medel. Vi konstaterar att alltfler biologiska bekämp-

ningsmedel registreras. Det ökar förutsättningarna för

ett miljövänligt växtskydd. För att lyckas med denna

typ av bekämpning krävs dock att skadegörarangrep-

pet inte är för kraftigt. Man kan i vissa fall tvingas

sätta in kemiska preparat för att få ned antalet skade-

görare till en rimligare nivå och därefter övergå till

biologisk bekämpning.

Vi menar med detta att det är viktigt att man i det

konventionella jordbruket, i den konventionella träd-

gårdsnäringen kan vidta miljövänliga åtgärder. På det

sättet vinner vi större miljöframgångar än om vi en-

bart satsar på ekologisk produktion.

Vi har också tagit upp förenklingar av regelverket

när det gäller trädgårdsnäringen. Vi anser att det ur

administrativ synpunkt är väldigt viktigt att man inte i

onödan komplicerar problemen. Vi har också i det

sammanhanget tagit upp detta med säsongarbetskraft.

På den punkten har vi ett regelverk som inte underlät-

tar utan i stället försvårar.

Jag går över till reservation nr 25, där vi tar upp

stödet till resurshållande konventionellt jordbruk. Vi

moderater anser att det är positivt att det föreslagna

stödet till resurshållande konventionellt jordbruk

avses omfatta hela landet. Däremot anser vi att de

föreslagna variationerna baserade på arealens storlek

kommer att skapa problem.

För det första är ersättningarna motiverade av

miljöinsatser. Dessa behov varierar givetvis inte med

åkerarealens storlek. För det andra kan det medföra

minskat intresse vad gäller anslutningen till program-

met, och det menar vi vara allvarligt. För det tredje

kan det bidra till en uppdelning av befintliga bruk-

ningsenheter i mindre enheter.

Vi ser dessa problem som mycket akuta. Vi anser

därför att ersättningen inte bör vara beroende av area-

lens storlek. Man vinner miljömässigt lika mycket om

alla arealer behandlas lika. Vi vet också att det före-

kommer ett ambitiöst arbete för att åstadkomma en

bättre miljö inom alla typer och alla storlekar av jord-

bruk i dagens Sverige.

Vi behandlar i reservation nr 34 frågan om en

långsiktig jordbrukspolitik, och vi konstaterar att en

väl fungerande jordbruksnäring bl.a. är en förutsätt-

ning för en levande landsbygd. I propositionen saknas

emellertid en långsiktig strategi i framtidsfrågor som

gäller skatter och avgifter på det svenska jordbruket

och dessas betydelse ur konkurrenssynpunkt.

Moderata samlingspartiet har i flera olika sam-

manhang väckt motioner om t.ex. sänkt diesel- och

bensinskatt, sänkt fastighetsskatt, sänkt förmögenhets-

skatt, sänkt egenavgift, slopad värnskatt osv. Vi har

tagit upp den orimliga elbeskattningen, som snedvri-

der konkurrensen, inte minst inom landet.

Vi ser frågorna om äganderätten som mycket

grundläggande. Vi menar att äganderätten har en

fundamental betydelse för det svenska jordbrukets

utveckling i framtiden. Svenskt jordbruk är ju förank-

rat i det privata ägandet, och det spridda ägandet

måste vara en viktig faktor också för framtiden. Dess-

värre uppkommer emellanåt förslag som går ut på

inskränkningar i den fria äganderätten. Vissa avsnitt i

det nya miljöbalksförslaget innehåller av allt att döma

nya tolkningar av allemansrätten, och vi känner också

en viss oro för de förslag som gäller ersättningar vid

intrång och i liknande situationer.

Som vi anför i vår motion måste det konventionel-

la jordbruket vara basen för livsmedelsproduktionen i

Sverige. Det ligger såväl i näringens som i konsumen-

ternas intresse att produktionen även inom det kon-

ventionella jordbruket sker på ett miljömässigt håll-

bart sätt. Lantbrukarna är fria företagare och har att

konkurrera på en öppen marknad.

Det är angeläget att största hänsyn tas till dessa

faktorer vid utformningen av den framtida jordbruks-

politiken och i samband med att enskilda beslut skall

fattas. Det svenska jordbruket skall vara effektivt och

även lönsamt, om det skall ha en chans i den intensiva

konkurrens som vi nu har.

Det svenska jordbrukets framtid måste också ses i

det livsmedelspolitiska försörjningsperspektivet, där

jordens livsmedelsproduktion enligt vissa beräkningar

behöver fördubblas fram till år 2025. Med hänsyn till

den utredning som Gunnar Björk lade fram för några

veckor sedan är det i dag väldigt angeläget att ta fram

de skillnader som finns i konkurrenshänseende mellan

den svenske bonden och hans konkurrenter ute i Eu-

ropa.

Vi konstaterar att vi moderater har varit och är på

rätt väg. Vi har länge hävdat konkurrens på lika vill-

kor som en mycket viktig faktor för att i framtiden

kunna behålla ett livskraftigt svenskt jordbruk och en

levande landsbygd. Det skulle vara intressant att höra

om Sinikka Bohlin, som företräder socialdemokrater-

na i dag, är beredd att ge några besked om hur ni

kommer att behandla Björks utredning.

Vi kan konstatera att det föreligger betydande

skillnader i konkurrensuppfattning. Är ni socialdemo-

krater beredda att förändra jordbruks- och avgiftspo-

litiken i Sverige så att man som svensk bonde kan få

arbeta på rimligt lika villkor i framtiden?

Vi moderater har länge hävdat att mineralgödsel-

beskattningen är konkurrenssnedvridande. Detta bely-

ses mycket klart i Björks utredning. Frågan till social-

demokraterna och för övrigt även till alla övriga par-

tier i kammaren blir: Är ni beredda att tillmötesgå det

moderata kravet att utvärdera miljömotivet för mine-

ralgödselskatterna? Vi menar att det är bedrövligt att

politiker i Sveriges riksdag inte är beredda att ta reda

på sanningen i dessa viktiga frågor. Jag kräver faktiskt

ett besked i kammaren i dag om hur ni ställer er i den

här frågan.

Jag hoppas att Björks utredning tas på allvar. Den

är en indikation på att svenska bönder inte har lik-

värdiga möjligheter.

När man dessutom ser att det finns i varje fall ett

parti i Sveriges riksdag som vill avveckla det konven-

tionella jordbruket blir man verkligen förvånad och

upprörd. Det innebär i praktiken att 94-95 % av det

svenska jordbruket skulle avvecklas. För det kan väl

inte vara möjligt att under den period som här avses

ersätta det konventionella jordbruket med ett ekolo-

giskt jordbruk. Det är fullständigt orealistiskt att föra

fram sådana förslag. Skulle man göra en sådan om-

läggning i hela världen, skulle en stor del av jordens

befolkning faktiskt svälta ihjäl. Ni tar på er ett ansvar

när ni lägger fram sådana förslag.

Från moderat sida vill vi understryka att vi är för

mångfald inom jordbruket, och vi ser också positivt

på ett ekologiskt jordbruk, men vi menar att det får

utvecklas i den takt som marknaden efterfrågar dess

produkter. Vi vill därför i stället sätta in krafterna på

att försöka vinna miljömässiga framsteg inom det

konventionella jordbruket. Då skapar vi en god platt-

form för ett livskraftigt svenskt jordbruk även i fram-

tiden.

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 2 vid

betänkandet.