Herr talman! Det här betänkandet handlar om fis-
ke och jordbruk och det tar upp mängder av olika
frågor. Närmare bestämt är det uppdelat i 89 stycken
hemställanspunkter. Av dessa handlar punkt 42 om
utgångspunkterna för en reformering av EU:s gemen-
samma jordbrukspolitik.
Här har vi från Folkpartiets sida både en partimo-
tion och en kommittémotion, som behandlas av ut-
skottet. Vi framhåller i våra motioner betydelsen av
ökad konkurrens och betydelsen av att avreglera jord-
bruket, bl.a. för att underlätta EU:s östutvidgning.
Riksdagen kommer att få tillfälle att återkomma
till dessa frågor under våren 1998 och dessutom blir
motionerna delvis tillgodosedda. Därför har jag inte
funnit det angeläget att nu föra någon mer omfattande
debatt om dessa frågor, trots att de är synnerligen
viktiga för Europas framtid. Jag har nöjt mig med ett
enda särskilt yttrande som framhäver betydelsen av
jordbruksreformer med marknads- och miljöoriente-
ring. Sådana reformer bör kunna bli till gagn för både
konsumenterna och jordbrukarna såväl som för mil-
jön.
Herr talman! Jag vill passa på att göra en reflexion
om ett begrepp som vi använder här i debatten, näm-
ligen hållbart jordbruk, eller ibland långsiktigt håll-
bart jordbruk.
När Ingvar Eriksson, Moderaterna, använder be-
greppet handlar det om att jordbruksföretaget är
långsiktigt lönsamt för jordbrukaren och om att man
producerar en stor mängd produkter. När Maggi Mi-
kaelsson, Vänsterpartiet, använder begreppet handlar
det om att naturen bevaras för framtiden och att män-
niskor och djur inte utsätts för påverkan av gifter. För
både Moderaterna och Vänsterpartiet handlar det
dessutom om att kommande generationer ges möjlig-
het att fortsätta verksamheten.
Vi liberaler anser att jordbrukssektorn har många
betydelsefulla uppgifter i framtiden. Förutom att pro-
ducera livsmedel gäller det även att bevara biologisk
mångfald, att bevara ett öppet och varierande land-
skap och att minska miljöbelastningen till en ekolo-
giskt hållbar nivå. Vi liberaler är beredda att medver-
ka till användning av olika ekonomiska styrmedel för
att nå dessa mål. Detta innebär inte bara miljöskatter
utan även ersättningar för de kollektiva tjänster jord-
bruket gör åt samhället.
Herr talman! Jag yrkar liksom Sinikka Bohlin bi-
fall till utskottets hemställan i betänkandet.