Herr talman! För att börja med mixtaxan och al-
ternativen, är det lite tråkigt att samtliga borgerliga
partier har målat upp en vrångbild i sina budgetmo-
tioner om denna reforms inverkan på de fristående
alternativen. Mixtaxan gäller all barnomsorg som är
finansierad med kommunala medel, alltså även ko-
operativa och privata förskolor. Mixtaxan hotar inte
på något sätt de fristående alternativen. Den innebär
att mer pengar går till kommunal barnomsorg och att
mer pengar också kommer att gå till de fristående
alternativen, så vi utesluter inte alls några barn från
samhällets stöd till barnomsorg.
Men ett problem är att de föräldrar som av olika
anledningar väljer att vårda barnen hemma inte får
del av pengarna. För att komma till rätta med den
obalansen vill vi införa ett dubbelt barnbidrag för
barn i åldrarna 13 månader-3 år, och i höst kommer
vi i en motion att föreslå en lagändring som ska göra
det möjligt att bli anställd som kommunal dagbarn-
vårdare av eget barn. Om de borgerliga partierna
stöder detta förslag, räcker det till en majoritet här i
riksdagen.
När det gäller skatteväxlingen vill vi, som jag
tydligt deklarerade, att de höjda skatterna på energi
växlas mot sänkta skatter på arbete, både sänkta in-
komstskatter och sänkta arbetsgivaravgifter. Vi
kommer naturligtvis att driva frågan vidare att sänkt
arbetsgivaravgift ska ingå i skatteväxlingen. Där delar
jag Karin Pilsäters uppfattning.
När det gäller CO2-utsläppen och nationsgränser-
na inser också jag att koldioxidmolekyler är lika far-
liga oavsett var de släpps ut. Vi måste alltså kombine-
ra en grön skatteväxling i Sverige med en öppenhet
för de flexibla mekanismer som nämns i Kyotoproto-
kollet. T.ex. är handel med utsläppsrätter nog en sak
som har framtiden för sig. Men vi måste också göra
någonting i det korta perspektivet nu i Sverige, och då
är grön skatteväxling och höjd koldioxidskatt rätt
metod.