Herr talman! Den som läser finansplanen kan där
se att det finns inriktning på samtliga områden som
Karin Pilsäter talar om. En annan sak är att skattepo-
litik och annat formas efterhand. Allt är inte klart i
vår, utan vi har sagt att vi ska ta ett samlat grepp i
samband med budgetpropositionen. Det är bl.a. befo-
gat av att vi då kan avläsa hur stort utrymme det finns
för skattesänkningar med hänsyn till de allra senaste
konjunktursiffrorna som vi då har.
Sedan har jag noterat från tidigare debatter att or-
det "bisarr" är ett favorituttryck hos Karin Pilsäter. I
varje fall använder hon det om motståndarens argu-
ment. De är alltid "bisarra". Jag vet inte hur många
gånger jag har mött det i den här typen av debatter, så
jag är ganska van vid detta.
Men jag är faktiskt oroad över hur det skulle gå
för de mest utsatta grupperna om ni fick igenom er
arbetsmarknadspolitik. Det är inte bara besparingar
på a-kassan, det är besparingar på både a-kassan och
arbetsmarknadspolitiken. Ni har varit hyggliga nog
att samredovisa det, därför att det blev förmånliga
siffror. Det är 17 miljarder som ni sammantaget tar
där. Det är för mycket för att det ska bli ett bra resul-
tat. Vet man hur det här fungerar kan man utan tvivel
konstatera att det skulle skada verksamheten på ett
sätt som går ut över enskilda människor.
Jag tvivlar inte alls på att det förhållandet att vi i
samband med budgetpropositionen diskuterar hur
mycket ett överskottsmål ska vara är fullt i enlighet
med demokrati. Sedan behöver man inte nödvändigt-
vis ha målet att tala om exakt hur stort utfallet blir när
det gäller saldomål. Det är liksom en ytterligare förfi-
ning av budgetpolitiken om man ska göra det. Det
kan man naturligtvis utveckla, men det har inget med
demokrati att göra.