Herr talman! I minfrågan konstaterar jag att Jan
Jennehag vänder sig mot sin tidigare uppfattning, att
detta inte hindrar det svenska arbetet för ett interna-
tionellt minförbud, och det tror inte heller jag ett
ögonblick. Däremot är jag långt ifrån övertygad om
att det stärker de svenska möjligheterna att driva
igenom ett sådant förbud.
Min motvilja mot de civila beredskapsstyrkorna
beror på att krigsorganisationen inte är definierad, på
att det inte är klargjort att det skall syfta till krigspla-
cering, att förbandsomsättningen inte är klargjord och
framför allt på att det som riksdagen fattade beslut om
förra året - att man i första hand skulle söka andra
lösningar för att fylla dessa behov, dvs. allmän tjäns-
teplikt och rekrytering genom frivilligorganisationer-
na - inte är ordentligt genomlyst. Vi har i utskottet
varit beredda att dra tillbaka vårt eget förslag i parti-
motion och be regeringen återkomma när frågan om
behov, volym osv. är utredd; kommunerna är inte
färdiga med det förrän den 1 juli nästa år. Men denna
möjlighet att få ett ordentligt beslutsunderlag innan
riksdagen tar ställning har förvägrats oss av utskotts-
majoriteten, och det är jag den förste att beklaga.