Fru talman! Jag vill först deklarera att jag själv-
fallet står bakom samtliga kristdemokratiska reserva-
tioner, men yrkar för tids vinnande inte bifall till fler
utöver vad Erling Wälivaara redan har gjort.
Jag vill i det här anförandet aktualisera det områ-
de i betänkandet som har rubriken Företagar- och
entreprenörsfrågor.
Fru talman! Sverige har i jämförelse med övriga
OECD-länder få företag. Nyföretagandet ligger också
jämförelsevis lågt. Forskarna Bengt Johannisson och
Torsten Madsen visar i en studie att vi också ligger
ganska långt efter de övriga nordiska länderna när det
gäller att stimulera till företagsamhet. Det är alarme-
rande, eftersom grunden för vår välfärd - att vi alla,
inklusive de som har svaga röster och inga advokater,
ska kunna färdas väl - ligger i att det finns människor
som tycker att det är mödan värt att starta och driva
företag.
Det är i skolan som samtalen och kunskapsbyg-
gandet om entreprenörskap måste börja, för där finns
alla kommande innovatörer, entreprenörer och företa-
gare.
Det är därför glädjande att ta del av en SIFO-
undersökning om 17-åringars syn på företagande. Nio
av tio säger att de kan tänka sig att någon gång starta
och driva eget företag, och 85 % tror att det kommer
att finnas fler företagare i den egna kommunen om
fem år. Vilket intresse! Vilken potential för en levan-
de Gnosjöanda i hela landet om den kraften kan till-
varatas och kanaliseras på ett bra sätt.
Det är samtidigt ytterst bekymmersamt att 94 %
av landets 17-åringar anser att de har fått för lite eller
ingen information om vilka jobb och vilka möjlighe-
ter det finns som egen företagare, allt enligt samma
undersökning. Över 60 % svarar att de inte har fått
träffa någon egen företagare genom skolan. Lika
många svarar nej på frågan om de upplever att skolan
har ett bra samarbete med lokala företag.
Det är beklagligt att regeringen vill avslå såväl
vårt förslag om en nationell handlingsplan för entre-
prenörskap i skolan som ett entreprenörsprogram på
gymnasiet. Det känns i betänkandet som om rege-
ringen med stödpartier inte riktigt tar alarmklockorna
på allvar. Man hänvisar till att samtliga läroplaner tar
upp entreprenöriella aspekter. Man hänvisar till att
det finns många lokala lösningar, framför allt på
gymnasial nivå. Men uppenbarligen fungerar inte de
lösningarna tillfredsställande när 94 % av eleverna
uppger att de tycker sig ha fått för lite eller ingen
information alls. Visst är det så att det förekommer
företagargrenar, mest på samhällsprogrammet. Men
många potentiella företagare finns i de yrkesförbere-
dande programmen.
Trots att Nils-Erik Söderqvist stod här för en
stund sedan och i högstämda ord talade om vikten av
att ta till vara nyfikenhet och att göra individuella
lösningar, tycker jag att regeringen när man vill avslå
de här motionerna visar samma tvehågsenhet när det
gäller opinionsbildning och aktivt handlande som den
gör i all företagspolitik, dvs. de lösa formuleringarna
motsvaras inte av viljeinriktade handlingar. Det är lite
surmulen misstro mot företagare och företagande. Det
är trist.
Tänk om regeringen i stället ville ta intryck av
provinsen Nova Scotia i nordöstra Kanada som har
inrättat ett entreprenörsprogram för ungdomar med
målsättningen att eget företagande ska uppfattas som
en spännande yrkeskarriär för unga människor. Man
arbetar mycket nära näringslivet och använder sig av
principen learning by doing. Detta projekt har NU-
TEK, ALMI och flera andra svenska aktörer besökt,
men uppenbarligen inte hämtat hem. Annars vore just
de fina samarbetspartner tillsammans med näringsli-
vet för att under förtroendefulla former bygga möj-
ligheter för elever att få kunskap om vad entreprenör-
er är.
Fru talman! En entreprenörskultur kan bara ut-
vecklas genom att man börjar från början. Skolans
uppgift är att bejaka barns och ungdomars nyfikenhet
och driftighet, som ju är grunden för entreprenörskap.
Det finns i dag ett antal material och läromedel på
området, faktiskt ned till årskurs ett. Det är självklart
fritt att använda det för den som vill. Men om rege-
ringen presenterar en nationell handlingsplan på om-
rådet skulle det ge legitimitet åt en verksamhet som i
dag är tämligen begränsad. Det hade varit önskvärt att
regeringen hade vågat det för alla de elever som har
lust och längtan att lära om entreprenörskap.