Fru talman! Gunnar Goude sade tidigare att det är
den andra, den yngre, generationen och dess målfor-
muleringar som ska ta över. Jag tillhör kanske en av
de yngre generationerna - i riksdagen i alla fall. Inget
ont om er som tillhör den äldre - tvärtom!
Fru talman! Jag vill beröra en enskild motion som
jag och Charlotta Bjälkebring har skrivit. Det handlar
om motion Ub314, som heter Sexualiteten som till-
gång. Det är yrkande 1, 2 3 och 5 som behandlas i
utskottets betänkande.
Jag befarar att utskottet har valt att tolka, eller lä-
sa, det som inte står i motionen - eller så har man helt
enkelt valt att inte läsa alls. Detta grundar jag på att
det svar som finns i utskottets betänkande är kort sagt
intetsägande.
Fru talman! Den 7 december förra året lade Skol-
verket fram en rapport om sex och samlevnad. Det är
de frågorna som också behandlas i våra yrkanden i
motionen.
I rapporten från Skolverket sägs att en av svårig-
heterna med undervisningen är just balansen mellan
sexualiteten och samlevnaden, och framför allt balan-
sen mellan de mörka och ljusa sidorna. Det gäller att
hitta en balans mellan att förebygga sjukdomar, våld
och kränkningar och att stödja och främja den unges
väg mot att integrera sexualiteten som en god kraft i
sig och att hitta goda samspel med det egna och det
motsatta könet.
Fru talman! Jag vill först poängtera vad det är för
yrkanden som vi har fört fram i vår motion. Det som
vi avser med motionen, och har velat göra med den,
är just att lyfta fram de positiva och ljusa sidorna av
sexualiteten - sexualiteten som en tillgång, som ru-
briken på motionen lyder.
Vi tar upp och säger att riksdagen som sin mening
ska ge regeringen till känna att skolans samlevnads-
undervisning ska fungera i enlighet med en värde-
neutral hållning till sexualiteten. Skolan ska upplysa,
utan att lägga värderingar på olika sexuella läggning-
ar och på olika sätt att utöva sex. När vi pratar om en
värdeneutral hållning så pratar vi inte om att den ska
vara värdefri, utan vi pratar om en värdeneutralitet i
form av att inte säga att heterosexualitet är normativt
och bra, men att homosexualitet inte är normativt och
inte bra.
Det är det som vi pratar om som neutralitet - inte
någonting annat. Men vi har förstått av de diskussio-
ner som har förts att man har använt andra ord och
andra förklaringar till vårt val av ord.
Vidare säger vi att man också ska ta upp olika sätt
att utöva sex. Jag kommer tillbaka till vad som menas
med detta. Jag tycker att Skolverket tar upp det här i
rapporten på ett ypperligt sätt.
Det andra yrkandet som tas upp handlar om att
samlevnadsundervisningen ska upplysa om könsöver-
skridande - om transvestism och transsexualism. I
utskottet har man valt att skriva "transvestitism" och
"transsexualitet". Trots att inte många från utbild-
ningsutskottet är här vill jag börja med att tala om
varför det är viktigt att använda de rätta orden, de
rätta benämningarna, för transsexualism.
Fru talman! Transsexualitet är nämligen inget be-
grepp som används. Det ordet innebär att detta skulle
handla om en sexuell läggning, dvs. om en sexualitet.
Men transsexualismen är ingen sexualitet, utan det är
ett könsöverskridande - ett överskridande i könstill-
hörighet som inte har någonting med sexuell läggning
att göra. Det handlar alltså inte om transsexualitet,
utan om just transsexualism. Det är det rätta begrep-
pet. Jag vet inte varför utbildningsutskottet har valt
att ändra till transsexualitet.
I den andra frågan, om transvestism, har utskottet
också valt att döpa om vår formulering till någonting
så uråldrigt som transvestitism. Man har tagit till ett
uråldrigt ord som inte används i dag.
Vidare är det intressant att ta del av och se vad
som menas när vi i motionen tar upp de positiva as-
pekterna och också berör det som handlar om den
psykosexuella utvecklingen hos barn och unga.
Fru talman! Det är väldigt viktigt att man skiljer
på begreppen, och jag vill nämna något om dem.
Med det biologiska könet menar man den med-
födda, den genetiskt bestämda, könstillhörigheten.
Könsidentitet - vad är det då? Jo, med det avser
man att individen är medveten om vilket biologiskt
kön den tillhör och att detta stämmer med den upple-
velsemässiga tillhörigheten. Det innebär alltså att det
biologiska könet inte behöver stämma överens med
könsidentiteten.
Könsrollen avser den uppsättning attityder, värde-
ringar, beteenden och förväntningar som i ett givet
samhälle, vid en given tid av majoritetskulturen knyts
till det ena eller det andra könet. Sexuell inriktning
avser vilken kategori av andra individer man sexuellt
attraheras av. Slutligen avser sexuellt beteende hur
individen utövar sin sexualitet.
Detta var lite sex- och samlevnadsundervisning
även för utbildningsutskottet.
Fru talman! Skolverket har gjort en utredning av
51 grundskolor och 29 gymnasieskolor. Endast ett
fåtal av skolorna har några nedskrivna mål för sin
sexual- och samlevnadsundervisning. I fyra av grund-
skolorna och sex av gymnasieskolorna utövar rektorn
en styrning. Uppdraget till lärarna är således gene-
rellt, otydligt och det är ofta oklart vem som har an-
svaret för denna undervisning. Det säger Skolverket i
sin rapport.
Där kan man också läsa att det inte finns någon
diskussion om vad man vill med den här undervis-
ningen på skolorna. Av de 80 skolor som har blivit
granskade var det en skola som hade skrivit ned vad
man ville och vilket syfte man hade med undervis-
ningen. De hade alltså skrivit: Vi jobbar med detta
därför att osv. Jag tycker att det är anmärkningsvärt
att det bara är en skola av de 80 som har gjort detta.
Därför ställer jag mig också extra frågande till den
styvmoderliga behandling av den här frågan som
utskottet har valt. Det är ju inte så många andra av de
här hundratalet motioner som har berört sex- och
samlevnadsundervisningen.
Fru talman! Skolverket säger också att en av svå-
righeterna i undervisningen är att balansera sexuali-
teten, som jag sade tidigare. Det handlar om att hitta
en balans mellan att ta upp och förebygga sjukdomar
och våld och sedan komma tillbaka och ta upp den
ljusa sidan. Ett hälsofrämjande synsätt är en generell
utgångspunkt, och för undervisningen i vissa ämnen
tar man just fram detta extra mycket. Ett främjande
perspektiv utgår från att man ska stödja barn och
ungdomar så att de kan stå emot de risker som de
utsätts för. Preventionsforskning om ungdomar visar
bl.a. att man i stället för att informera och förmana
om risker faktiskt behöver utveckla och förstärka det
som är positivt i den unges liv. Detta växande är en
viktig skyddsfaktor för barn och ungdomar. Vi ser att
det som finns i dagens sex- och samlevnadsundervis-
ning är just motsatsen till det som preventionsforsk-
ningen förespråkar.
Anledningen till att jag tycker att det är extra vik-
tigt att gå upp i debatten i dag är att riksdagens ho-
mogrupp i dag har arrangerat ett seminarium i sex-
och samlevnadsundervisning. Där fick vi bl.a. reda på
en sak som jag är väldigt förvånad över att utbild-
ningsutskottet inte har reagerat på. I de kursplaner
som har lagts fram av regeringen har man faktiskt
tagit bort två väldigt viktiga aspekter. Det finns
många förbättringar i de nya kursplanerna. Men, fru
talman, i de nya kursplanerna har man valt att ta bort
några meningar.
Under Biologi och människan har man valt att ta
bort följande mening: Frågor om homosexualitet ska
få en saklig belysning i undervisningen.
Vidare under rubriken Religion, bearbetning har
man valt att ta bort: Frågor om äktenskap, sexualitet,
trohet och föräldraskap ska belysas, liksom hur sam-
levnad påverkas av könsrollsmönster. Eleverna ska
därvid få möjlighet att diskutera egna problem och
reflektera kring samlevnadsfrågor.
Ordet homosexualitet förekommer inte längre,
och sexualiteten nämns inte längre under rubriken
Religion. Jag tycker att det är anmärkningsvärt. Det
borde också finnas någon form av reaktion från ut-
bildningsutskottet. I och för sig tar man inte upp alla
våra yrkanden och motiverar sitt avslag, utan man
lägger betoningen just på detta med sex- och samlev-
nadsundervisningen. Man säger att man betonar vik-
ten av det som regeringen har gjort klart den 2 mars i
sitt beslut att revidera kursplanerna som ska träda i
kraft den 1 juli och tillämpas från höstterminen 2000.
Man betonar vikten av att tala om värdefrågor i sam-
band med undervisning om samlevnad och relationer,
människosyn och språkbruk. Det är just detta som
Skolverkets rapport kritiserar, fru talman. Jag förstår
inte hur man kan använda detta som en motivering till
att det faktiskt händer saker.
Sex- och samlevnadsundervisningen i grundsko-
lan och gymnasieskolan har ju lyfts upp på väldigt
många olika plan i samhället, inte minst i den här
talarstolen och i riksdagen. När det är dags att disku-
tera vad vi ska göra åt detta rent politiskt blir det helt
plötsligt tyst. Det är ingen som kommer med de kon-
struktiva förslagen. Det är ingen som begär de här
förändringarna.
Fru talman! Jag är lite orolig. Man hänvisar också
till Värdegrundsprojektet som skolministern har tagit
initiativ till. Det har varit bra på många olika sätt. Där
har man diskuterat sex- och samlevnadsundervisning-
en. Men vid frågor om detta har skolministern gång
på gång i den här talarstolen talat om för oss att hon
är ledsen att homosexuella, bisexuella eller transper-
soner inte har varit representerade i det urval av ung-
domar som har ingått i den här gruppen. Det tycker
jag är synd, fru talman.
Med detta vill jag yrka bifall till motion Ub314
och samtidigt till reservation nr 9.