Fru talman! Jag välkomnar verkligen pengarna till
kompetensutveckling för lärare. De är mycket välbe-
hövliga. De behövs naturligtvis till IT-sidan, men de
behövs också till annat. Om den kristdemokratiska
budgeten vinner gehör i kammaren skulle det bli
ytterligare pengar som skulle kunna användas till
kompetensutveckling hos lärarkåren - och hos vård-
personal också, för övrigt.
Men det som jag befarar är att dessa pengar inte i
någon mån, eller i mycket liten mån, kommer att
användas just till kompetensutveckling på det område
som, om jag förstår rätt, både Nils-Erik Söderqvist
och jag värnar. Vi tycker att det skulle vara roligt om
vi fick en expansiv utveckling kring detta i skolans
värld - att vi bygger ihop skolan med samhället, att vi
öppnar skolan och inte isolerar den som någonting
som ska existera i ett vakuum.
Eleverna som går i skolan måste ju ta in hela värl-
den utanför både vad gäller skogar, träd, företag,
kommun, samhälle och allt som ryms där ute. Jag
tycker att skolan är alltför isolerad i dagens värld. Jag
skulle gärna se en öppnare skola i flera riktningar,
men jag hyser stora tvivel vad gäller att de här kom-
petensutvecklingspengarna över huvud taget kommer
att komma i fråga för kompetensutveckling på det
området.
Hade regeringen valt att använda sig av en natio-
nell handlingsplan - inte som ett enda pekfinger eller
som en hel hand som pekade, utan visat på detta som
en möjlighet så hade den tagit på sig en opinionsbil-
dande roll. Jag menar att regeringen nu underlåter att
göra detta, och det är det som jag beklagar och kriti-
serar i anförandet. Tack!