Fru talman! Det är en förmån att få vara med och
presentera en spännande proposition i en spännande
tid.
Vid mynningarna till de älvar i norra Västerbotten
där min farfar och hans kamrater en gång flottade
timmer börjar nu Internet Bay. Så kallar många ung-
domar det område som sträcker sig från Skellefteå
upp över norra Finland. Det har inspirerats av hän-
givna forskare vid Luleå universitet, utvecklats ur
tankar från andra sidan Atlanten, från KTH och andra
lärosäten i vårt land.
Häromveckan läste jag i Nerikes Allehanda om en
Örebrokvinna som drabbats av Parkinson. Hon kan
börja plugga nu igen tack vare de forskarinsatser som
har lagt grunden till L-Dopa. På gamla verkstadsindu-
strier prövas materialteknik som ger nya förutsätt-
ningar för morgondagens produkter och produktions-
processer.
Sverige är tillsammans med Förenta staterna det
land i världen där varje invånare satsar mest pengar
på forskning. Propositionen visar att Sverige - trots
att vi har haft tuffa sparmål - tillhör de få länder som
har orkat fortsätta att satsa nya offentliga medel på
forskning under 90-talet.
Alltsedan Tage Erlanders tid har stöd till svensk
forskning - inte minst grundforskning - varit en
grundsten i socialdemokratisk politik. Det har också
haft bred förankring i riksdagen. Det ger resultat.
Tillsammans med Schweiz toppar vårt lands fors-
kare listan över publicerade artiklar per invånare.
Svenska forskare nämns med respekt. Samtidigt sat-
sar svenskt näringsliv stora pengar på forskning och
utveckling, 2,7 % av BNP. Det är mycket, också sett
mot den statliga satsningen. Per Bill har rätt. Vi ska
vårda den forskningen. Det gör vi bl.a. genom att ha
en kreativ och utvecklande utbildningsmiljö i Sverige
som gör att unga människor orkar, vågar och vill
satsa på forskning och kreativa lösningar.
Den näringslivsfinansierade forskningen har ett
starkare fokus på utvecklingsarbete och tillämpad
forskning än den som stöds med skattepengar.
Forskningspropositionen bygger på ett gediget ar-
bete av Utbildningsdepartementet. Den har arbetats
fram i samarbete mellan de tre samarbetspartierna.
Men det är också en proposition där väldigt många
och inte minst den allmänna debatten satt viktiga
spår.
Det började med den parlamentariska utredningen
Forskning 2000. Den slog fast statens ansvar för
grundforskningen och markerade att vi efter en tid av
mycket kraftiga satsningar på tillämpad forskning -
inte minst genom forskningsstiftelserna - måste säkra
grundforskningens starka roll i Sverige. Forsk-
ning 2000 slog också fast behovet av att stärka resur-
serna till teknik och naturvetenskap.
Parallellt med Forskning 2000 arbetade utred-
ningen God sed i forskningen. Den har satt viktiga
spår i propositionen, inte minst vad gäller deklaratio-
nen om lärosätenas ansvar för god forskningssed.
Staten har tillsammans med näringslivet genom
Industriförbundet och IVA stimulerat till en spännan-
de framtidsanalys i den breda studien Teknisk Fram-
syn. Forskare och praktiker från breda områden i
samhället har sökt några av de grundbultar som kan
bidra till ett Sverige i harmonisk tillväxt.
Bland de områdens om Teknisk Framsyn särskilt
har lyft fram finns områden där nya pengar satsas i
forskningspropositionen. Det handlar om IT, biotek-
nik, materialteknik, utbildning, men också om vård
och omvårdnad. De senare är områden som tidigare
inte varit lika mycket i fokus i den allmänna forsk-
ningsdebatten.
Lärosätena har gjort stora insatser för att formule-
ra forsknings- och kunskapsstrategier. Arbetet har
drivits på varje enskilt universitet och varje enskild
högskola. Det har haft ett dubbelt värde. Det har
påverkat propositionens utformning och också stärkt
det enskilda lärosätets möjlighet till profiliering och
samverkan med alla.
Framgångsrika försök med forskarskolor har satt
spår i det förslag som nu ligger på riksdagens bord.
En gemensamt insikt om vårt ansvar för ekologisk
uthållighet har satt spår hos oss alla och måste ge-
nomsyra det arbete som utförs inom alla kunskaps-
och forskningsområden.
Jag tror inte att jag är orättvis om jag deklarerar
att visst har Gunnar Goudes och Miljöpartiets envetna
bevakning av miljöperspektivet under arbetet med
propositionen haft betydelse både för medelstilldel-
ningen och för markeringar i propositionen.
Den forskning som utförs vid universitet och
höskolor spelar en avgörande roll för Sverige som
forskningsnation. Det har varit ett begränsat utrymme
för stora satsningar under de tuffa sparår vi nu har
bakom oss. Jag kan ändå vara stolt över att vi kan
konstatera att de fasta forskningsanslagen har kunnat
öka trots det stora saneringsarbete samhället har gått
igenom. Nu finns det resurser att gå vidare. Totalt
ökar resurserna för satsning på universitet och hög-
skolor med årliga ca 650 miljoner de närmaste åren.
Det är mycket pengar.
Det svenska forskarsamhället ska präglas av sam-
verkan och förmåga till kraftsamlingar. Det kan vi
åstadkomma genom att ta vara på möjligheter i hela
landet. En betydande del av de fasta forskningsresur-
serna avser nya universitet som Karlstad, Örebro och
Växjö. De genomför nu mycket kraftiga ökningar på
forskningsområdet. Antalet professorer har t.ex. mer
än fördubblats de senaste åren.
Forskningspropositionen innehåller också förslag
till förstärkningar av fasta forskningsresurser vid
övriga högskolor med målet att alla lärosäten ska ha
möjlighet att utveckla och förstärka sina forsknings-
profiler och erbjuda sina studenter närkontakt med
forskningen.
Särskilda pengar satsas på att förstärka de fasta
forskningsresurserna för humaniora vid de gamla
universiteten. Ju svårare framtidsfrågorna blir, desto
viktigare är det att dagens utveckling är väl förankrad
i trygg kunskap om frågor som människans historiska
arv, filosofi, kultur och etik.
Fru talman! Propositionen innehåller en kraftig
förstärkning av rådsresurserna. Det nyinrättade Ve-
tenskapsrådet kommer år 2003 att disponera ytterliga-
re nästan en halv miljard kronor för satsningar på
grundforskning. Rådets uppgift är att tillsammans
med ämnesråden stödja forskning av högsta veten-
skapliga kvalitet inom samtliga vetenskapsområden.
Rådet ska ta ansvar för vissa för hela forskarsam-
hället gemensamma frågor som finansiering av dyrbar
vetenskaplig utrustning och internationell forsknings-
samverkan. Rådet har också ansvar för att utveckla
forskningsinformation och dialog. Kraven ökar när nu
varje medborgares framtid blir alltmer beroende av
forskarsamhällets framsteg, och kraven på kloka
beslut om hur vi människor ska ta vara på forskning-
ens frukter ökar.
I resurserna till Vetenskapsrådet finns också sär-
skilda pengar till genusforskning. Där spelade tidiga-
re FRN en viktig roll. Vetenskapsrådet kommer att en
viktig roll för forskningen inom enskilda vetenskap-
sområden. Huvuddelen av pengarna tillförs råden
utan särskilda anvisningar. Men där finns också me-
del för att kraftsamla kring viktiga framtidsområden.
Det handlar om IT, bioteknik, materialteknik, huma-
niora, vård, konst, utbildning och miljö.
Låt mig bara nämna några ord om de tre områden
som tidigare inte uppmärksammats lika mycket som
nu.
Det gäller först satsningarna på forskning kring
utbildning och lärande. Här satsas 114 nya miljoner i
forskningspropositionen. Till det kommer nya pengar
till Skolverket. Sveriges möjligheter att ge alla med-
borgare en god utbildning kommer att ha avgörande
betydelse för våra möjligheter att lyckas som kun-
skapsnation. Då behöver lärarutbildningar och männi-
skor på fältet tillgång till engagerad och högkvalitativ
pedagogisk och didaktisk forskning.
Jag är förvånad över att det parti som talar högst
och bredast om den svenska skolan, Folkpartiet, inte
ansett det mödan värt att stödja en sådan satsning hos
Vetenskapsrådet. Kanske är det så illa med dagens
skolpolitik hos Folkpartiet att den inte tål att kon-
fronteras med seriösa forskares analyser.
Sedan gäller det satsningarna på vårdvetenskap.
Jag är stolt och glad över att propositionen och betän-
kandet gör påtagliga markeringar av behovet av
forskning kring vård och omvårdnad både i resurser
till Vetenskapsrådet och genom en särskild forskar-
skola. Detta är en tung samhällssektor. Den är inne i
så svåra omdaningar att forskarsamhällets stöd är
nödvändigt.
Slutligen gäller det satsningen på konstnärlig ut-
bildning. 20 miljoner är inte våldsamt mycket pengar.
Men det är ett tydligt uttryck för att regeringen har
förstått den kraft som ligger i samspelet mellan kul-
tur, humaniora och de tekniska och medicinska fram-
steg som görs på olika samhällsområden.
De satsningar som görs i betänkandet har dubbla
syften. Det första är att genom hög kvalitet, profile-
ring, fokusering och samverkan öka vår gemensamma
kunskap. Det andra är att säkra att Sverige både nu
och i framtiden har tillgång till engagerade och
skickliga forskare.
Svensk forskning står inför ett generationsskifte.
Därför görs rejäla satsningar på en fortsatt utbyggnad
av forskarutbildningen. Den får stöd av de 16 nya
forskarskolor som kommer att spela en viktig roll för
att stimulera till bättre forskarutbildning, att bygga
nätverk och fånga upp nya forskarbegåvningar.
Lärosätenas ansvar för utbildning och stöd till
handledare markeras. I betänkandet slås också fast
behovet av goda karriärmöjligheter för unga forskare.
Till rådens uppgifter hör att fördela betydande resur-
ser. År 2003 finns 110 nya miljoner till rekryterings-
anställningar och individuella bidrag till framstående
unga forskare.
Herr talman! Forskningspropositionen ger resur-
ser och inriktningar som ska säkra och utveckla Sve-
rige som framstående forskningsnation. Forsknings-
ministern, som snart står inför att samordna dialogen
om EU:s forskningspolitik, kommer säkert mer initie-
rat än jag att kunna berätta om det internationella
samarbete där Sverige är en viktig medaktör.
Låt mig därför ägna sista delen av mitt anförande
till några små påpekanden kring de reservationer som
står som alternativ till dagens betänkande. Det är
ingen enkel uppgift, herr talman.
Oppositionen är egentligen bara enig när den
skäller på regeringen. Sedan spretar det åt alla håll.
Moderaterna gör satsningar på ett institute of he-
alth till sin huvudfråga. Där står det ensamt mot sina
övriga borgerliga kolleger.
Centern vill minska satsningarna på de äldre läro-
sätena och göra de kraftfulla satsningarna på nya
universitet och högskolor ännu större.
Moderaterna säger nej till varje tanke på att ta nå-
gon regional hänsyn.
Kristdemokraterna vill föra in kraven på kristen
etik och västerländsk humanism som vägledande för
svensk forskning. Alla vi övriga partier är eniga om
att det är både farligt och dumt. Vad som är värre är
att Moderaterna t.o.m. säger nej till att lagreglera
kraven på god forskningssed.
Folkpartiet säger nej till Vetenskapsrådets sats-
ning på utbildningsvetenskap, medan Kristdemokra-
terna vill öka anslaget.
Herr talman! Man kan nog konstatera att det är tur
för svenska folket att det har valt den regering det har
valt.
Herr talman! Riksdagen kan genom att ge anslag
och förutsättningar på viktiga områden skapa en god
grund för svensk forskning. Men ingen av oss kan
göra jobbet. God forskning handlar om hängivna
insatser från enskilda forskare som tålmodigt och
passionerat söker nya sanningar och ifrågasätter
gamla. Genom IT och moderna kommunikationer har
de fått nya möjligheter att kommunicera mellan läro-
säten och över nationsgränser.
Det handlade förr nästan bara om män. Det hand-
lar i dag om kvinnor och män som tillsammans som
goda kamrater söker sig fram över nya fält. Ett vet vi,
och det är att deras förmåga till engagemang kommer
att spela en avgörande roll för allas våra möjligheter i
framtiden.
Herr talman! Hur var det skalden sade? Det är
passionen som öppnar dörren för de nya framstegen.
Det är fantasin som driver våra fabriker. Jag yrkar
bifall till hemställan i betänkandet.