Fru talman! För hela Sveriges utveckling är kva-
liteten på forskningen av helt avgörande betydelse.
En liberal forskningspolitik har genom åren haft helt
andra utgångspunkter jämfört med politik som grun-
dar sig på socialism eller konservatism. Begreppet
frihet är ett nyckelbegrepp för liberaler, frihet för
studenterna att välja studieinriktning, frihet för forsk-
ningen att välja inriktning och frihet för universitet
och högskolor att styra sig själva.
Forskningen måste ha en bred bas som står fri bå-
de mot politiska och mot kommersiella intressen.
Därför syftar Folkpartiets politik till att öka universi-
tetens och högskolornas autonomi. Vi vill att en stör-
re andel av de statliga forskningsresurserna ska för-
delas direkt till olika lärosäten. Riksdagen ska göra
prioriteringar mellan vetenskapsområden, men beslut
om enskilda forskningsuppdrag ska i första hand
fattas på vetenskaplig grund. Därför ska ledamöterna
i högskolestyrelser, vetenskapsråd och stiftelser inte
tillsättas politiskt. Därför ska inte heller regeringen
utse ordförande i högskolornas styrelser.
För dem som hoppades på en ny forskningsstrate-
gi var tyvärr regeringens proposition Forskning och
förnyelse en stor besvikelse. I princip är propositio-
nen mera en utförliga beskrivning av budgetförslaget
för 2001, men den innehåller i liten utsträckning en
beskrivning av regeringens strategi. Men på en punkt
ger propositionen ett tydligt besked - detaljstyrningen
och centralstyrningen av svensk forskning kommer
att öka. Regeringen skriver också i propositionen att
andelen anslag som går direkt till högskolor och uni-
versitet, fakultetsanslagen, ska minska. De forskar-
skolor som inrättas är också ett exempel på central-
planering och uppifrånperspektiv på forskning. Det är
väl inte riksdag och regering som ska bestämma vilka
högskolor som ska samarbeta. Det klarar de bra att
utveckla själva.
En liberal forskningspolitik syftar precis tvärtom
till att öka den delen av anslagen som går till fakul-
tetsanslagen och att låta högskolorna själva bestämma
hur forskarskolor och samarbete ska växa fram. Det
är inte möjligt att på förhand avgöra om forskning
inom ett visst område kommer att medföra samhäll-
snytta eller inte. Det som i dag framstår som onyttigt
och ointressant kan i morgon vara värt den största
uppmärksamhet. Historien om vetenskapens största
landvinningar är ett bevis för detta.
Nästa år, 2001, ersätts de gamla forskningsråden
med regeringens nya vetenskapsråd. Vetenskapsrådet
ska enligt regeringen fördela över 1,7 miljarder till
olika vetenskapsområden. Det var nog många som
blev minst sagt förvånade när det inte stod något i
regeringens proposition om hur dessa pengar ska
fördelas mellan olika vetenskapsområden. Samtidigt
fanns det andra detaljförslag om vetenskaplig utrust-
ning och olika projekt m.m. för ganska små summor
pengar. Men beträffande den stora summan visste vi
ingenting.
Sedan kom regeringen med en komplettering, en
liten skrivelse där det föreslogs hur vetenskapsrådets
pengar ska fördelas nästa år. Den stora nya organisa-
tionen som är regeringens flaggskepp i den nya
forskningspolitiken, det s.k. vetenskapsrådet, avfärdas
med en liten skrivelse på några sidor som innehåller
en tabell över hur pengarna ska fördelas. Men riksda-
gen och forskningen har inte fått veta omfattningen
på resurserna för den närmaste planeringsperioden,
dvs. tre år. Och det finns ingenting om långsiktig
strategi.
Jag tror att det hade funnits goda förutsättningar
för att ha en bred diskussion över alla partigränser om
forskningsinriktningen. Inte minst Folkpartiet hade
gärna ställt upp på det. Men regeringen valde i stället
att presentera en, som det verkar, mycket snabbt
ihopkommen liten skrivelse utan strategidiskussion
inför framtiden.
Fru talman! I Folkpartiets budgetförslag stärker vi
forskningsresurserna totalt. Vi föreslår en ökning av
de totala anslagen till forskning och forskarutbildning
med 1 ½ miljarder på tre år. Det behövs verkligen
mer pengar till forskarutbildning. Det finns i rege-
ringens budget bara pengar till hälften av de doktorer
som enligt regeringen behöver utbildas.
Dessutom vill Folkpartiet att andelen som går di-
rekt till fakultetsanslagen ska öka. Utöver de pengar
som jag har nämnt föreslår vi för nästa år att varje
universitet ska få ökade egna forskningsresurser med
6 miljoner.
När det gäller Vetenskapsrådet vill vi överlämna
till de tre ämnesråden som ingår i Vetenskapsrådet att
utifrån vetenskaplig bedömning prioritera forsknings-
projekt. I vårt budgetförslag får de tre ämnesråden
mer pengar att fördela och det blir mindre kvar som i
förväg binds upp av riksdag och regering.
I Folkpartiets budget får det humanistiska veten-
skapsområdet en större del av resurserna. Humanis-
tisk och även samhällsvetenskaplig forskning har
under senare år fått en krympande andel av resurser-
na. Historien visar att humanvetenskaperna är en
nödvändig förutsättning för att beslut om framtidsfrå-
gor ska grunda sig på ett brett kunskapsunderlag.
Problemställningar inom ny teknologi, miljö eller
internationella frågor måste också innehålla etiska,
historiska och allmänmänskliga aspekter. Även här
handlar det om att tona ned synen på att kunskap
alltid ska gå att översätta till kortsiktig nytta. Dess-
utom visar det sig att humanistiskt utbildade männi-
skor har mycket goda möjligheter till anställning på
de mest skilda typer av arbetsplatser.
Fru talman! Folkpartiets budget för den högre ut-
bildningen och forskningen genomsyras av kvali-
tetstänkande och av respekt för forskningens frihet.
Det är inte genom detaljstyrning som riksdagen ska
fördela pengar utan genom att utveckla och förfina
utvärdering och uppföljning. Dessutom blir det allt-
mer uppenbart att forskningen i Sverige behöver en
rejäl resursförstärkning jämfört med i dag. Denna
resursförstärkning föreslår Folkpartiet i sin budget, en
budget som är helt igenom finansierad. Jag hoppas att
debatten framöver ska visa fler partier i riksdagen att
Sverige behöver större satsningar på forskning och på
utveckling.
Fru talman! Avslutningsvis nöjer jag mig med att
yrka bifall till Folkpartiets reservation nr 1 under
mom. 1 och till reservation nr 5 under mom. 2.