Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Forskningspolitik, utbildning och universi- tetsforskning samt studiestöd

ULF NILSSON (fp), 2000-12-12 (riksmöte 2000/01).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! För hela Sveriges utveckling är kva-

liteten på forskningen av helt avgörande betydelse.

En liberal forskningspolitik har genom åren haft helt

andra utgångspunkter jämfört med politik som grun-

dar sig på socialism eller konservatism. Begreppet

frihet är ett nyckelbegrepp för liberaler, frihet för

studenterna att välja studieinriktning, frihet för forsk-

ningen att välja inriktning och frihet för universitet

och högskolor att styra sig själva.

Forskningen måste ha en bred bas som står fri bå-

de mot politiska och mot kommersiella intressen.

Därför syftar Folkpartiets politik till att öka universi-

tetens och högskolornas autonomi. Vi vill att en stör-

re andel av de statliga forskningsresurserna ska för-

delas direkt till olika lärosäten. Riksdagen ska göra

prioriteringar mellan vetenskapsområden, men beslut

om enskilda forskningsuppdrag ska i första hand

fattas på vetenskaplig grund. Därför ska ledamöterna

i högskolestyrelser, vetenskapsråd och stiftelser inte

tillsättas politiskt. Därför ska inte heller regeringen

utse ordförande i högskolornas styrelser.

För dem som hoppades på en ny forskningsstrate-

gi var tyvärr regeringens proposition Forskning och

förnyelse en stor besvikelse. I princip är propositio-

nen mera en utförliga beskrivning av budgetförslaget

för 2001, men den innehåller i liten utsträckning en

beskrivning av regeringens strategi. Men på en punkt

ger propositionen ett tydligt besked - detaljstyrningen

och centralstyrningen av svensk forskning kommer

att öka. Regeringen skriver också i propositionen att

andelen anslag som går direkt till högskolor och uni-

versitet, fakultetsanslagen, ska minska. De forskar-

skolor som inrättas är också ett exempel på central-

planering och uppifrånperspektiv på forskning. Det är

väl inte riksdag och regering som ska bestämma vilka

högskolor som ska samarbeta. Det klarar de bra att

utveckla själva.

En liberal forskningspolitik syftar precis tvärtom

till att öka den delen av anslagen som går till fakul-

tetsanslagen och att låta högskolorna själva bestämma

hur forskarskolor och samarbete ska växa fram. Det

är inte möjligt att på förhand avgöra om forskning

inom ett visst område kommer att medföra samhäll-

snytta eller inte. Det som i dag framstår som onyttigt

och ointressant kan i morgon vara värt den största

uppmärksamhet. Historien om vetenskapens största

landvinningar är ett bevis för detta.

Nästa år, 2001, ersätts de gamla forskningsråden

med regeringens nya vetenskapsråd. Vetenskapsrådet

ska enligt regeringen fördela över 1,7 miljarder till

olika vetenskapsområden. Det var nog många som

blev minst sagt förvånade när det inte stod något i

regeringens proposition om hur dessa pengar ska

fördelas mellan olika vetenskapsområden. Samtidigt

fanns det andra detaljförslag om vetenskaplig utrust-

ning och olika projekt m.m. för ganska små summor

pengar. Men beträffande den stora summan visste vi

ingenting.

Sedan kom regeringen med en komplettering, en

liten skrivelse där det föreslogs hur vetenskapsrådets

pengar ska fördelas nästa år. Den stora nya organisa-

tionen som är regeringens flaggskepp i den nya

forskningspolitiken, det s.k. vetenskapsrådet, avfärdas

med en liten skrivelse på några sidor som innehåller

en tabell över hur pengarna ska fördelas. Men riksda-

gen och forskningen har inte fått veta omfattningen

på resurserna för den närmaste planeringsperioden,

dvs. tre år. Och det finns ingenting om långsiktig

strategi.

Jag tror att det hade funnits goda förutsättningar

för att ha en bred diskussion över alla partigränser om

forskningsinriktningen. Inte minst Folkpartiet hade

gärna ställt upp på det. Men regeringen valde i stället

att presentera en, som det verkar, mycket snabbt

ihopkommen liten skrivelse utan strategidiskussion

inför framtiden.

Fru talman! I Folkpartiets budgetförslag stärker vi

forskningsresurserna totalt. Vi föreslår en ökning av

de totala anslagen till forskning och forskarutbildning

med 1 ½ miljarder på tre år. Det behövs verkligen

mer pengar till forskarutbildning. Det finns i rege-

ringens budget bara pengar till hälften av de doktorer

som enligt regeringen behöver utbildas.

Dessutom vill Folkpartiet att andelen som går di-

rekt till fakultetsanslagen ska öka. Utöver de pengar

som jag har nämnt föreslår vi för nästa år att varje

universitet ska få ökade egna forskningsresurser med

6 miljoner.

När det gäller Vetenskapsrådet vill vi överlämna

till de tre ämnesråden som ingår i Vetenskapsrådet att

utifrån vetenskaplig bedömning prioritera forsknings-

projekt. I vårt budgetförslag får de tre ämnesråden

mer pengar att fördela och det blir mindre kvar som i

förväg binds upp av riksdag och regering.

I Folkpartiets budget får det humanistiska veten-

skapsområdet en större del av resurserna. Humanis-

tisk och även samhällsvetenskaplig forskning har

under senare år fått en krympande andel av resurser-

na. Historien visar att humanvetenskaperna är en

nödvändig förutsättning för att beslut om framtidsfrå-

gor ska grunda sig på ett brett kunskapsunderlag.

Problemställningar inom ny teknologi, miljö eller

internationella frågor måste också innehålla etiska,

historiska och allmänmänskliga aspekter. Även här

handlar det om att tona ned synen på att kunskap

alltid ska gå att översätta till kortsiktig nytta. Dess-

utom visar det sig att humanistiskt utbildade männi-

skor har mycket goda möjligheter till anställning på

de mest skilda typer av arbetsplatser.

Fru talman! Folkpartiets budget för den högre ut-

bildningen och forskningen genomsyras av kvali-

tetstänkande och av respekt för forskningens frihet.

Det är inte genom detaljstyrning som riksdagen ska

fördela pengar utan genom att utveckla och förfina

utvärdering och uppföljning. Dessutom blir det allt-

mer uppenbart att forskningen i Sverige behöver en

rejäl resursförstärkning jämfört med i dag. Denna

resursförstärkning föreslår Folkpartiet i sin budget, en

budget som är helt igenom finansierad. Jag hoppas att

debatten framöver ska visa fler partier i riksdagen att

Sverige behöver större satsningar på forskning och på

utveckling.

Fru talman! Avslutningsvis nöjer jag mig med att

yrka bifall till Folkpartiets reservation nr 1 under

mom. 1 och till reservation nr 5 under mom. 2.

Debatten

Hämtad sida: 50

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

ULF NILSSON (fp): Forskningspolitik, utbildning och universi- tetsforskning samt studiestöd (2000-12-12) — PRESS0