Fru talman! Man skulle kunna prata länge om de
här frågorna. Jag måste dock begränsa mig till ett svar
och till tre frågor.
Utbildningsministern tar upp forskningens frihet.
Och visst - jag håller med om att riksdagen är en av
garanterna för forskningens frihet. Men jag tror att
det är där som vi sedan skiljer oss. För mig är nämli-
gen forskningens frihet också att det finns en mång-
fald av finansiärer. Råden är viktiga, fakulteterna är
viktiga, stiftelserna - som jag tror att Thomas Östros
kan väldigt dåligt ifall han påstår att det aldrig har
funnits någon forskare i dem - är viktiga, Cancerfon-
den och alla ideella organisationer är oerhört viktiga,
företag är viktiga och EU är viktigt. Detta var bara
några exempel på att frihet också kräver mångfald.
Det är inte bara att man böjer huvud för utbildnings-
ministern.
Låt mig ställa tre frågor.
Utbildningsministern sade att det är oerhört vik-
tigt att prioritera och att profilera. Det kan jag verkli-
gen skriva under på. Men min fråga är: Varför har det
inte gjorts några uppföljningar av de mål som finns
för forskningen? Varför finns det ingen ordentlig
måluppföljning i forskningspropositionen?
Varför finns det heller inte redovisat hur mycket
medel som ska gå till forskningsrådet centralt, till
humaniora och samhällsvetenskap, till medicin och
till naturvetenskap och teknik? Det är ändå 1,8 mil-
jarder kronor som har lämnats oredovisade i proposi-
tionen och som bara har redovisats lite grann för 2001
i en särskild skrivelse.
Min sista fråga är: Hur stora är egentligen de här
stora satsningarna? Hur stor i procent är satsningen på
biovetenskap, IT, materialvetenskap, humaniora och
samhällsvetenskap - för att ta några exempel?