Fru talman! Per Bill har en underlig definition av
forskningsfrihet. Stiftelserna är i dag ordnade på
sådant sätt att jag tror att vi har en samstämmighet om
att de har funnit en bra plats i den svenska forsk-
ningsorganisationen.
Om man reellt hade varit intresserad av forsk-
ningens frihet när man var i beslutsställning och kun-
de bilda dessa stiftelser så hade ju de här stora medlen
förts över till forskarnas kontroll - till fakultetsmedel
eller i forskningsråden. Men man valde i stället att ta
dem undan forskarnas kontroll. Styrelserna utsågs en
gång, och skulle sedan utse sig själva. Det fanns nå-
gon forskare där, säger Per Bill. Ja, det är klart att det
fanns! Men vem utsåg den forskaren? Vilket infly-
tande hade man som enskild forskare eller som fors-
karkollektiv över dessa stiftelser? Noll och intet!
Detta visar synen på forskningsfrihet. Privatise-
ring och skydd från forskarnas inflytande - det är
Moderaternas version av forskningsfrihet. Jag tror
inte att Centerpartiet t.ex. skulle kunna ställa upp på
den definitionen.
När det gäller Per Bills frågor så tror jag att Ve-
tenskapsrådet kan få en viktig roll också inför riksda-
gen i att vara en stark, forskarstyrd myndighet som
också på ett mycket bra sätt kan arbeta med uppfölj-
ning och kvalitetskontroll. Rådet bör kunna rapporte-
ra till regering och riksdag hur medlen används, inte i
form av ytterligare styrning av riksdagen men så att
riksdag och regering får regelbundna uppföljningar av
hur man arbetar med kvalitetsutvecklingen. Där
kommer Vetenskapsrådet att spela en stor roll.
Medelsfördelningen i Vetenskapsrådet var tydlig
redan när vi lade fram propositionen i våras. De ingå-
ende värdena är desamma, dvs. de tidigare forsk-
ningsråden som nu blir ämnesråd har i princip sina
gamla resurser med sig. Den tabellen skulle naturligt-
vis har varit med i forskningspropositionen, precis
som Gunnar Goude säger. Det är väl bra att man kan
använda skrivelser för att rätta till den typen av mind-
re lapsusar - det är självklart.
Vetenskapsrådets styrelse har dels medel till för-
fogande där satsningar kommer att gå över ämnes-
rådsgränserna, dels möjlighet att agera för att stimule-
ra tvär- och mångvetenskapliga projekt. Det måste
skötas av Vetenskapsrådet självt, som ju styrs av
forskarna själva. Jag tror att vi kan se en mycket
intressant utveckling framöver på det området.