Fru talman! Familjefrågorna har haft en central
plats i Kristdemokraternas politiska arbete alltsedan
partiet bildades. Vi kommer även i fortsättningen att
lyfta fram familjepolitiken som en huvudfråga på
grund av den betydelse den har för hela samhällsbyg-
gandet och framför allt för våra barn.
Vi har nyligen högtidlighållit 50-årsdagen av FN:s
förklaring om de mänskliga rättigheterna. Det är för
mig ett sant nöje att erinra om vad som står i arti-
kel 16: "Familjen är den naturliga och grundläggande
enheten i samhället och äger rätt till skydd från sam-
hället och staten."
I barnkonventionen sägs bl.a. att konventionssta-
terna ser på familjen som den grundläggande enheten
i samhället och som den naturliga miljön, särskilt för
barnens utveckling och välfärd. Enligt konventionen
bör familjen ges nödvändigt skydd och bistånd så att
den till fullo kan ta på sig sitt ansvar i samhället.
Konventionen vill utöva påtryckning på medlemssta-
terna att ge föräldrarna de förutsättningar som krävs
för detta.
Mot bakgrund av att Sverige undertecknat dessa
konventioner bör vi fråga oss om den svenska staten
lever upp till de förpliktelser vi har påtagit oss. Poli-
tiska förslag bör bedömas också utifrån de effekter de
får för familjen.
Familjer kan se ut på många sätt, och varje famil-
jetyp måste få det stöd av samhället som den har
behov av i just sin situation. Samhället måste i sitt
stöd ha ett generöst förhållningssätt. Vi vet att barns
uppväxtvillkor får effekter på lång sikt. Vi vet att
normer och värderingar införlivas och får fäste under
uppväxttiden. Att normförmedlingen fungerar bäst i
en kärleksfull, nära relation är allmänt vedertaget.
Därför kan besparingar och kortsiktiga vinster på
familjestöd, förskola och skola få förödande konsek-
venser på längre sikt. Redan nu kan vi se att de bespa-
ringar som har gjorts som drabbar barnen har negati-
va effekter.
Stödet till familjerna gäller inte bara pengar. Det
är också viktigt att familjen får sitt värde bekräftat, att
föräldrar får veta hur viktiga de är för sina barn. För-
äldrar vill nästan undantagslöst sina barns bästa. Per-
fekta familjer och felfria föräldrar finns inte. Desto
viktigare är det att familjen är öppen, har gemenskap
över generationsgränserna och kompletteras med
sociala kontakter och nätverk.
Fru talman! Det stöd som barnfamiljerna får i dag
har uppenbara brister vad gäller rättvisa, valfrihet och
god fördelningspolitik.
Ur rättvisesynpunkt kan man konstatera att den
som själv ordnar sin barnomsorg i egen regi eller
genom att köpa tjänsten osubventionerat får mycket
stora kostnader. Den kraftigt subventionerade offent-
liga barnomsorgen innebär att en stor grupp föräldrar
gynnas på en annan grupps bekostnad. Genom att
styra alla resurser till ett fåtal barnomsorgsformer har
staten tagit över beslut som föräldrarna borde fatta.
Ur valfrihetssynpunkt är det en brist att det famil-
jepolitiska stödet inte medger fler alternativa barnom-
sorgsformer och att föräldrarnas omsorg inte får
samma stöd som samhällets. Vi anser att det bör fin-
nas en mångfald av driftsformer inom barnomsorgen.
Det ger en reell valmöjlighet för föräldrar. Såväl
kommunala som privata alternativ bör hålla god kva-
litet.
Ur fördelningssynpunkt kan man kritisera att
barnomsorgssubventionerna i stor utsträckning till-
faller redan resursstarka hushåll.
Vi har tittat på bostadsbidraget. Det har försäm-
rats under senare år. Vi föreslog i vårt budgetförslag
att barnbidraget sänks till 700 kr och att de resurser
som då frigörs används till en höjning av den barnre-
laterade delen av bostadsbidraget just för att gynna
resurssvaga familjer.
Föräldrapenningen är lägre ju sämre ekonomisk
situation kvinnan har innan hon får barn, och den är
mycket hög för välavlönade kvinnor. Garantibeloppet
i föräldraförsäkringen är i dag 60 kr. Vi tycker att det
vore befogat att höja det till 120 kr. Vi vill också
återinföra två kontaktdagar per år för barn upp till
12 år. Det här är detaljer i det system som behövs för
att stödja och hjälpa barnfamiljer.
Vi anser också att den sjukpenninggrundande in-
komsten skall beräknas på snittinkomsten under de
två senaste åren och att skattepliktiga inkomster och
semesterersättning också skall ingå i beräkningsun-
derlaget för den sjukpenninggrundande inkomsten.
Nu har vi av vårt statsråd, Maj-Inger Klingvall, fått
veta att det så småningom kommer en proposition om
SPI. Det välkomnar vi.
Många undersökningar visar att föräldrar, både
mammor och pappor, skulle vilja ägna mer tid åt
barnen när de är små. En jämnare fördelning mellan
förvärvsarbete och omsorg om barnen skulle medföra
flera positiva effekter för familjen och samhället. I
dag är det mest välbeställda familjer som kan välja
den barnomsorg som passar barn och föräldrar bäst.
För de flesta barnfamiljer är tid tillsammans den
stora bristvaran. Vi kristdemokrater arbetar för att
hitta modeller på det familjepolitiska området som
underlättar för föräldrar att få mer tid till barnen. Vi
föreslår i vår motion att vårdnadsbidraget återinförs
och kopplas till rätten att vara tjänstledig i tre år.
Alla föräldrar skall vara berättigade till ett vård-
nadsbidrag på 10 % av basbeloppet per månad och
barn från ett till tre år. Det skall vara skattepliktigt
och avdragsgillt för kostnader upp till bidragsbelop-
pet. Ett vårdnadsbidrag skulle skapa större rättvisa
och större valfrihet för barnfamiljerna. Det skulle
välkomnas av barnfamiljer.
Regeringens besparing på underhållsstödet har
satt hård press på vissa barnfamiljer. Grundavdraget
sattes så lågt som 24 000 kr trots att det i det förslag
som låg till grund för propositionen föreslogs
48 000 kr. Redan då hade kristdemokraterna farhågor
om nivån på grundavdraget och farhågorna har be-
kräftats - bl.a. av kronofogden. Vi anser därför att
grundavdraget borde höjas till 48 000 kr.
Vi har också uppmärksammat att den lilla grupp
föräldrar som får barn genom internationell adoption
har mycket stora omkostnader för detta. Bidraget är
nu 24 000 kr, men vi föreslog en höjning till 50 000
kr, då kostnaden nästan är den dubbla.
Vi har i reservation 12 redovisat vår syn på fa-
miljepolitikens inriktning, vilken jag yrkar bifall till. I
övrigt står vi bakom våra reservationer.