Fru talman! Undertecknad och Kenneth Kvist, bå-
da Vänsterpartiet, har inlämnat en motion, Ub306, om
idrott och studier, där vi försöker föreslå olika åtgär-
der för att man ska kunna kombinera idrottsutövning
på hög nivå med högre studier.
Fru talman! Idrottsrörelsen är vårt lands sannolikt
största folkrörelse. Många är aktiva i idrottsrörelsen:
gammal som ung, kvinna som man, pojke som flicka.
Det är i grunden positivt för att komma till rätta med
de problem vi har diskuterat i andra sammanhang
med alltför stillasittande jobb, för lite fysisk aktivitet
osv. som ger olika sjukdomar och krämpor.
Sverige är och har varit ett framgångsrikt idrotts-
land på både den manliga och den kvinnliga sidan. Vi
har tagit hem en massa mästerskapsmedaljer i olika
idrotter, och de här framgångarna fortsätter än i dag.
De har inte kommit från ingenstans. Vi har en massa
intresserade ungdomar som kommer till intresserade
idrottsklubbar där det finns ideella ledare som hjälper
till med högt kvalificerad idrottsträning, stor bredd
osv. som leder fram till de här framgångarna. Inte
minst den enskilda idrottsmannen och idrottskvinnan
får lägga ned enormt mycket tid - egen tid - för att
lyckas i sin idrott.
Förr var det inte helt ovanligt att man kunde hålla
på med olika idrotter på toppnivå, t.ex. en på vintern
och en annan på sommaren. Sven Tumba var ett så-
dant exempel och Anette Börjesson ett annat. I dag
tvingas man i regel specialisera sig på en idrott.
Det har också varit stora problem att kunna kom-
binera idrotten med någon typ av arbete, för att inte
tala om högre studier. Det finns en rad tragiska ex-
empel på idrottsutövare som har varit i rampljuset
men sedan inte haft någonting att falla tillbaka på när
idrottskarriären tagit slut. Även i dag vet jag att det
pågår ett hårt arbete ute i många idrottsföreningar när
man försöker stötta idrottsutövare för att de ska för-
söka kombinera sitt idrottande med högre studier.
Ibland lyckas man, och ibland lyckas man betydligt
sämre. Då kvarstår det gamla problemet: Vad gör
man när idrottskarriären är över?
Förr fanns någonting som kallades för ortsföreträ-
de, som gav idrottsutövare som kom in på en utbild-
ning på en viss högskola eller ett visst universitet
möjlighet att byta till en studieort där man bättre
kunde kombinera idrotten med högre studier. Ortsfö-
reträde innebar alltså i korthet att den som antagits på
en högskoleutbildning ska ha rätt att delta i motsva-
rande utbildning på en annan ort om specialidrotts-
förbundet rekommenderar detta eller själv anordnar
särskilt goda träningsmöjligheter på orten eller i dess
närhet. Det här har tagits bort med hänvisning till att
Högskoleverket säger att det här bryter mot gällande
bestämmelser.
Ett annat problem gäller studiemedelssystemet,
som ju möjliggör studiestöd i högst 12 terminer, alltså
sex år. Även detta kan ställa till problem för idrotts-
utövare som skulle behöva mer tid för sina studier.
De ska inte bara träna och läsa; de behöver också sin
sömn för att kunna lyckas i de båda andra discipliner-
na. Här borde det kunna finnas möjlighet till anpassad
studiegång och förlängd möjlighet att erhålla studie-
medel.
Det sägs väldigt lite om det här när man avslår
detta från utskottets sida. I princip hävdar man bara
att det bryter mot gällande bestämmelser. Ja, det vet
vi också: Det är därför vi tyckte att regeringen kanske
borde se över de här bestämmelserna och eventuellt
överväga förändringar.
Det sägs heller ingenting om att det här avslaget
beror på att man skulle anse att de som ägnar sig åt
idrott på hög nivå skulle gynnas på andras bekostnad,
men man kan läsa det mellan raderna. Därför skriver
vi också i motionen att det kan finnas andra grupper
som behöver likvärdiga möjligheter till ortsföreträde,
anpassad studiegång och förlängd tid för att erhålla
studiemedel. Det kan också prövas av regeringen. Det
ska inte innebära att man försenar möjligheten för
idrottare att kunna få rimliga villkor för att förena
idrott med högre studier.
Förståelse och stöd för en sådan åtgärd är sanno-
likt jättestort, inte minst bland idrottsutövarna. Jag vet
att det är det inom idrottsrörelsen, och jag tror att det
kommer att finnas en stor acceptans i den stora idrott-
sintresserade befolkning vi har, och även bland övriga
studerande.
Fru talman! Eftersom utgången av en eventuell
votering om en enskild motion är given och för att
spara tid avstår jag från att yrka bifall till motion 306,
men jag hoppas att utbildningsutskottets ledamöter
har tagit till sig något av min argumentation och att
man i framtiden ser på frågan med lite större öppen-
het i stället för att som i nuläget enbart hänvisa till
gällande paragrafer. De kan som sagt förändras om
den politiska viljan finns. Jag skulle gärna vilja att
någon åtminstone tog en replik och tog tillfället i akt
att här och nu förklara varför oviljan är så stor mot att
möjliggöra kombinationen idrott på hög nivå och
studier. Eller tycker ni att det är jättebra att alla id-
rottsutövare som vill kunna kombinera idrott med
högre studier måste flytta till andra länder, t.ex. USA,
vilket är fallet i dag?