Fru talman! Det förvånar mig att Majléne Wes-
terlund Panke kan stå här och försvara att en medbor-
gare i vårt land år 2002 ska behöva betala för sin
demokratiska rättighet, som man har i andra utbild-
ningar. Här står Majléne Westerlund Panke och talar
om hur viktigt det är att vi tar steg framåt och att vi
ska ta hänsyn till traditionerna.
Det finns principbeslut, och likväl är kårobligato-
riet kvar. Och staten välsignar detta, i stället för att
göra det till något frivilligt. Låt i så fall studenterna
bestämma att alla studenter ska få finnas kvar! Men
det är väl inte så att representationen i just universi-
tetets verksamhet när det gäller studenterna innebär
att man måste ta betalt för att de ska få vara med? Jag
har själv varit med och betalat avgiften ett drygt tiotal
år, så jag är fullt medveten om vad det innebär.
Jag vet också vad det innebär när man inte känner
att man får ut någonting av pengarna. Här är situatio-
nen redan nu, på grund av inflation och annat, sådan
att studenterna i många avseenden har det svårt eko-
nomiskt - för att inte tala om dem som är föräldrale-
diga, som finner det nästan omöjligt att få det att gå
runt men ändå ska betala till en studentförening för
att få göra sin examination. Det finns något korkat i
det tänkandet hos ett demokratiskt sinnat parti.
Vi från Kristdemokraterna kan inte acceptera att
människor ska behöva ha det så, att det ska behövas
sådana anslutningar över huvud taget. Det måste
finnas en föreningsfrihet som träder in i det här fallet,
där människor som vill vara med i en förening, t.ex.
studenterna, säger ja till det och betalar sin avgift. De
som inte vill vara med behöver inte betala. Det är väl
en självklarhet.