Fru talman! Jag hade stor tilltro till den lokala po-
litiken även när jag var kommunalpolitiker. Det var
inte särskilt ofta lagstiftningen lade hinder i vägen för
att utöva den kommunala självstyrelsen. Det var
mycket reglerat på skolans område, äldreomsorgsom-
rådet, barnomsorgsområdet och sjukvårdsområdet,
även om jag inte har sysslat med det någon gång.
Men det är en delegation från staten till kommunerna
att utföra vissa uppgifter. Det är inte konstigt om
staten har uppfattningar om hur de ska utföras.
Det kan vara intressant att fråga Åsa Torstensson
och även andra partiers företrädare, mer retoriskt, om
tanken på att förbjuda kommunala bolag eller kom-
munal näringsverksamhet. Det är en fråga som defi-
nitivt inte ryms inom den kommunala självstyrelsen.
Där finns inga begränsningar när man diskuterar att
människorna lokalt ska bestämma om sina egna an-
gelägenheter.
Diskussionen om det faktiska innehållet i den
kommunala självstyrelsen är intressant. Konstitu-
tionsutskottet planerar en utfrågning i ämnet kommu-
nal självstyrelse. Vi ska också skriva ett betänkande
nästa år. Det är mycket intressanta diskussioner man
kan föra. Men då måste man ha en utgångspunkt, vad
den kommunala självstyrelsen faktiskt innebär i lag-
stiftningen i dag och hur den eventuellt ska bli efter
förändringar som man är beredd att göra. Jag är för
min del inte övertygad om att den kommunala själv-
styrelsen får ett vidgat område. Möjligen blir den
grundlagsreglerad och får ett säkerställt område. Men
det området kan bli betydligt snävare än i dag. Jag är
inte säker på att Åsa Torstensson eftersträvar den
utvecklingen.