Fru talman! Det är riktigt att Lagrådet har haft den
något famösa formuleringen att den kommunala
självstyrelsen ändå måste ha något innehåll. Det skrev
man i bostadsbetänkandet, som jag för övrigt försökte
fråga Åsa Torstensson om förut. Det handlar om i
vilken mån hyresgästen i allmännyttan, som får en ny
fastighetsägare eller hyresvärd, kan utöva sin egen-
makt. Nu får Åsa Torstensson ingen mer replik i den
här omgången, så jag ska inte upprepa frågan. Jag ska
bara erinra om att jag ställde den och inte fick något
svar.
Vi har anledning att återkomma åtskilliga gånger
till frågan om hur innehållet i det kommunala själv-
styret ska utformas på olika sätt. Åsa Torstensson har
ju sagt i Kommun-Aktuellt att kommunerna bör kun-
na gå till en domstol för att få fastställt om staten
beter sig illa. Det är en helt annorlunda syn på kom-
munal självstyrelse och den samverkan mellan de
olika samhällsnivåerna som de nuvarande principerna
bygger på. Från socialdemokratisk sida vill jag gärna
säga att vi länge har sett positivt på det kommunala
självstyret. Det är viktigt, därför att det är en bra bas
för det demokratiska arbetet. Vi har inget intresse av
att på sikt försämra det eller ändra det på något sätt.
Vi tycker att just det kommunala självstyret, egenak-
tiviteten, möjligheterna till påverkan är oerhört vikti-
ga i de frågor kommunerna har att besluta om, an-
tingen inom ramen för kommunallagens självstyrel-
separagraf eller inom ramen för den speciallagstift-
ning som finns på en rad olika områden. Det senare är
de stora områden där kommunerna bedriver verksam-
het, nämligen vård, skola och omsorg.