Fru talman! EU ska syssla med krishantering. Det
är rätt. Men jag tycker att vi ska vara ärliga och tillstå
att gränserna mellan kris, konflikt och krig nog inte är
alldeles enkla att dra i alla sammanhang, särskilt inte
när soldater är involverade i en händelseutveckling
som ofta ingen kan tygla.
Om jag förstod Lars Ångström rätt har han nog
inget emot den här militära EU-styrkan bara det också
finns en vida större civil sådan än vad som för närva-
rande är fallet.
Jag vet att vi har arbetat under FN sedan åtskilliga
år, Lars Ohly. Det var ju tur att FN kom till. Vänster-
partiets företrädare som parti var ju inte för det. Det
är väl tur om en del annat som Vänsterpartiet också är
emot kommer till.
Sverige ska, om Sverige så önskar, kunna säga nej
till gemensamma EU-insatser. Den rättigheten hänger
regeringen upp som ett slags garanti för alliansfrihet
och självständighet. Enligt grundlagen är det riksda-
gen som har prövningsrätt beträffande insättandet av
svensk trupp. Men det är ju en ganska rejäl styrka
Sverige ställer upp med i EU. Det är örlogsfartyg,
stridsflygplan, tunga stridsfordon, 1 900 soldater och
50 stabsofficerare med civil och militär kompetens.
Fru talman! Jag har väldigt svårt för att tro - och
det tycker jag att man ska säga här - att Sverige kan
rycka ur de här resurserna om nu EU för övrigt skulle
vilja nyttja den samlade styrkan. Vi kristdemokrater
ser positivt på svenskt deltagande i EU-styrkan. Det
skulle te sig synnerligen egendomligt om Sverige
skulle kräva av andra nationer det Sverige inte självt
är berett att ställa upp på. Men, fru talman, låt oss
spela med mycket öppna kort.
Jag skulle också vilja säga till fru ministern: Låt
inte era stödtrupper Vänsterpartiet och Miljöpartiet få
er att tricksa med beskeden!