Fru talman! Då har vi mer i debatten börjat kom-
ma in på EU:s ansvar och vikten av vad vi gör i Eu-
ropa.
Jag vill börja med två av de frågor som bl.a. Lars
Ångström har efterlyst kring den civila delen. Den
militära alliansfriheten har jag nu diskuterat med Lars
Ångström. Nu går jag också in på det civila och det
förebyggande.
Vi kan se att efter det att Sverige lyfte fram både
den civila krishanteringen och vikten av förebyggan-
de krishantering fick vi en väldig respons bland övri-
ga EU-länder. Man bildade kommittéer. Man började
sätta upp mål.
Men det handlar naturligtvis också om exakt hur
många poliser, domare och räddningstjänster vi ska
ha gemensamt i Europa, precis som det har gjort och
gör på det militära området. Det handlar också om
gemensamma övningar. Det handlar om gemensam
utbildning och mycket mer som vi kommer att arbeta
med under det svenska ordförandeskapet.
Också det förebyggande arbetet är mycket vä-
sentligt. Även här var det Sverige som började driva
att vi måste få ett EU som arbetar förebyggande efter-
som EU egentligen är den enda internationella orga-
nisationen som har alla instrument till sitt förfogande.
Man har bistånd, handel, politik, osv. Mänskliga
rättigheter är naturligtvis en mycket viktig del av det
här arbetet.
Ni fick för ett antal veckor sedan en skrivelse här i
riksdagen om det förebyggande arbetet och om hur
Sverige avser att driva detta vidare. Vi fick i Nice den
här helgen ett beslut i EU. Vi fick en första rapport
om det förebyggande arbetet i EU, men också en
begäran av Sverige om att under ordförandeskapet ta
fram en rapport om det förebyggande arbetet.
Det här är oerhört väsentligt. Debatten handlar
ofta om det militära benet. Men genom att vi använ-
der det förebyggande och det civila kan vi ofta för-
hindra att det går så långt att vi behöver använda det
militära.
Sedan skulle jag vilja ta upp en sak som har tagits
upp här i debatten och som har stört mig rätt mycket.
Det är diskussionen om att regeringen mörkar, rege-
ringen smyger igenom. Lars Ohly talade om att vi
hade lagt ut en Lützendimma. Jag vet inte vilken
Lützendimma Lars Ohly har befunnit sig i. Om han
hade läst de artiklar vi har skrivit, de redovisningar vi
har gett till EU-nämnden och följt de tal vi har hållit
hade det framgått för nästan två år sedan. Jag har ett
citat från EU-nämnden från den 12 mars 1999 där vi
talar om att vi i krishantering ska kunna använda våra
försvarsstyrkor och en militär kapacitet precis som vi
gör när vi t.ex. skickar trupper till Kosovo. Det är
från mars 1999.
På liknande sätt har vi gång efter gång upprepat
vad det handlar om. Vi har samtidigt sagt att när vi
bygger upp den militära kapaciteten ska vi också
arbeta med det civila och förebyggande. Men vi har
inte försökt mörka det militära.
Däremot kan man säga att det har gått fortare än
vad något land trodde att bygga upp de olika delarna
av EU:s krishantering. Det är helt enkelt en anpass-
ning efter verkligheten. EU hade aldrig kunnat utföra
det krig vi såg i Kosovo. Det är inte det som är EU:s
uppgift, det är alla överens om. Men EU hade kunnat
gå in med fredsbevarande styrkor i Kosovo efter
kriget om vi hade haft en amerikansk president som,
liksom Bush i valrörelsen, hade sagt att han inte
skulle vilja ha trupper på Balkan. Då hade man i EU
haft en uppgift att ändå kunna klara detta själva.
När man i EU gick igenom hur det skulle gå till
satte man också en fart på detta arbete som vi inte var
medvetna om i något land för ett och ett halvt år se-
dan.