Fru talman! Det var ju rätt kul att Bertil Persson tog
upp rättsväsendet. Men hur vore det om vi städade
i Sverige först?
Det är rätt intressant egentligen att här har vi tre
dagars allmänpolitisk debatt, men man har inte
berört det viktigaste i detta land, Sveriges rikes
lagbok. Den bryr man sig över huvud taget inte i,
och jag tycker att det är ganska beklämmande att
det är på det sättet.
Nu försvann Bertil Persson, men jag kan ju ta upp
det i alla fall, att här pratar vi om att skänka bort
pengar till tredje världen, men ingen tar upp vart
våra ATP-pengar har tagit vägen, t.ex. Det fattas
två till tre tusen miljarder -- miljarder säger jag.
Det är alltså tre gånger statsskulden. Ingen tar upp
det.
Det blir ganska kul att se hur vi i Sveriges riksdag
skall kunna förklara för svenska folket att nu skall
vi betala ATP en gång till. Hur skall vi reda ut det
här? Den som lever får se.
Nåväl, jag skrev en motion under senaste
motionstiden som handlade om en
medborgarrättskommission. Den började så här: ''I
många avseenden har officiella representanter för
Sverige velat framstå som föredömen för världen.
Så reser t.ex. svenska poliser till Thailand för att
kartlägga prostitutionen och pedofilverksamheten
där, för att undervisa thailändarna hur de skall lösa
problemen.''
Man åker dit, när vi har problemen här hemma. Jag
blir bekymrad, när jag upptäcker att det fall som
jag tog upp och begärde att man skulle utreda bara
sopades bort. I Kyrkans tidning, senaste numret, är
den familjen på bild.
Jag vet att 97 stycken av dem som finns upptagna i
riksdagens ledamotsförteckning för 1992/93 vet om
denna affär, även fru talmannen. Men man har inte
gjort någonting åt den. Jag tycker att det är ganska
bekymmersamt. Hur skall vi reda ut problemen i
tredje världen, när vi inte reder ut dem i vårt eget
land? Jag får aldrig något svar.
Jag försöker på än det ena än det andra sättet att få
upp debatten om att städa först här i riksdagen. Jag
blir ganska irriterad när man undersöker och
undersöker och jag ser att här i riksdagen står det
inte rätt till.
John Edin har skrivit en liten bok, Några ord till
intelligenta politiker -- om vi hade några. Är det så
illa som det står på s. 29 i boken, andra upplagan?
Orden är Elmer Diktonius, finlandssvensk
författare, som levde 1896--1961. Han säger så här:
''Den som icke känner lukten av detta samhälles
stinkande ruttenhet har ruttenheten redan i sin
egen näsa.''
Är det så illa att det är på detta sätt, att vi inte vill
lyfta fram problem vi har? Jag har suttit och lyssnat
i tre dagar till debatten om de problem vi har, och
det märkliga är att ingen har gjort misstag. Man
skyller på varandra. Att ingen i denna kammare gör
misstag, är för mig obegripligt.
Nåväl, hur skall vi då komma till rätta med detta?
Jag skrev en annan motion: en kristidskommission
kanske vore det rätta botemedlet? Den sopade man
bort den 17 mars. Den ville man inte höra talas om,
för att bifalla den vore ju att ge bakläxa åt oss.
Jag har tittat i grundlagarna. Kan det vara så att
folket måste sätta sig över grundlagen? Får folket
besluta i folkomröstning att en kristidskommission,
som består av ekonomer, personer från näringslivet
kanske, dvs. personer med omvittnat sunt förnuft,
skall ta över och styra landet under en tid? Är det
så främmande?
I en situation när det politiska systemet inte klarar
av att hantera de stora ekonomiska och sociala
problemen, inte minst den moraliska kris vi
befinner oss i, får folket då sätta sig över
demokratin, den s.k. demokratin? Vi har ingen
demokrati. Vi har en politisk diktatur. Får folket
sätta sig över riksdag och regering under en tid? Ja,
varför inte?
Sanningen är den att det politiska systemet har
ställt till det och är oförmöget att lösa problemen.
Det finns ingen annan väg ur problemen än att
folket, folkviljan alltså, beslutar att en
kristidskommission skall ta över för en tid och ställa
till rätta vad det politiska systemet har misslyckats
med.
Under tiden skall en ny demokratisk konstitution
utarbetas som förhindrar att misstagen upprepas.
Konstitutionen skall föreläggas folket för beslut.
Därefter hålls val enligt den nya konstitutionen.
Problemen är faktiskt nu så stora att folket snarast
måste få säga sin mening i en folkomröstning. Om
folket menar att en kristidskommission skall
tillsättas med extraordinära befogenheter, skall
regering och riksdag finna sig i detta, följa folkets
råd och vidta nödvändiga åtgärder. Kan det vara
någonting, månntro?
Nu är min tid ute, men jag undrar: Kan det vara
någonting kanske? Det är en öppen fråga till
samtliga av er -- det är ju inte så många här. Vad är
att göra?
Det är kul att stå här. Det visar att vår
arbetsordning i Sveriges riksdag nog behöver
reformeras.
Den allmänpolitiska debatten var härmed avslutad.