Fru talman! Johan Lönnroth är alltid en stimule-
rande person att debattera med. Jag skulle vilja säga
att det hade varit bra om Johan Lönnroth hade orkat
hålla ut när det gäller att ta de svåra besluten, att spara
och inte bara göra som hösten 1994 då det mest ägna-
des år skattehöjningar. Jag tror att det hade varit bra
för landet om Johan Lönnroth hade haft litet mera råg
i ryggen, men det hade han inte. Vi hade ingen större
nytta långsiktigt av det arbete som Vänsterpartiet
bedrev hösten 1994. Den vänstersvängen och det
gästspelet i budgetsaneringsarbetet har vi fått korrige-
ra därför att det gick snett. Förtroendet för Sverige
försvagades.
Jag är ledsen, Johan Lönnroth, att jag så här näst
sista dagen av vårriksdagen inte kan dela ut beröm på
det sätt som Johan Lönnroth kanske hade önskat.