Herr talman! Det har varit en lång dag. Det har
talats mycket om att Sverige förlorar makt och infly-
tande i EU genom vår hållning till EMU. Samma
diskussion förs i Storbritannien. Den informella klub-
ben Euro-X nämns som symbol för vår maktlöshet.
I The Times av den 2 december finns det en ledare
som ger en helt annan bild av makten i EU och av
Euro-X. Det står så här:
"Av alla EMU-bataljer, är den om Euro-X den
som betyder minst. Euro-X är tänkt som en informell
klubb utan makt att fatta beslut. Att Tyskland vill ha
det så är förståeligt. Deras överskuggande mål är att
bevara ECB:s självständighet. Som en icke-medlem i
EMU kan Storbritannien bespara sig många timmar
av leda under vilka EMU-medlemmarna försöker reda
ut de konflikter som måste lösas med hänsyn till na-
tionella intressen i en situation utan tillräcklig eko-
nomisk konvergens."
Finansminister Gordon Brown hävdar å ena sidan
att klubben knappast är mer än speak easy. Å andra
sidan hävdar hans regering, precis som många i Sve-
rige gör och som många här i dag har gjort, att närva-
ron är vital för att hindra att de elva som är inne inte
smider ränker gentemot dem som råkar stå utanför
och påverkar Ekofin. Visst, sägs det vidare i The
Times, sådant kan hända. Det kan vara så att vi inte
alltid kan påverka Ekofin, men Storbritannien - också
Sverige kan läggas till - döms därför inte till impo-
tens.
Vad som krävs är att de utanförstående ägnar sin
energi åt att målmedvetet hålla fast vid EU:s konsti-
tution. De ska kräva att de ekonomiska frågorna ska
behandlas av alla medlemsstater. Ingenting, inte ens
en klubb, får underminera Ekofins legala auktoritet.
Så länge regeringen försvarar sina egna mål och an-
vänder vetot när det är nödvändigt kan vitala intressen
skyddas, vare sig vi är med i eller står utanför den nya
klubben. Allting som gäller skatter och finanspolitik
kräver enhälliga beslut i Ekofin.
Vad som gäller för Storbritannien gäller för Sveri-
ge. Om vi vill få inflytande på EU-politiken, behövs
det väl pålästa svenska politiker som med mod och
envetenhet kämpar för svenska intressen.
EMU innebär allt från betydande praktiska pro-
blem till svåra politiska avgöranden. Först skall jag
säga något om förbisedda praktiska svårigheter.
Alla datasystem måste anpassas till 2000-
årsskiftet. Detta kostar oerhört mycket pengar. Dess-
värre är företagsamheten i Europa dåligt förberedd. I
en rapport häromdagen angavs att endast 49 % av
kontinentens toppmanagement inser vidden av 2000-
problemen. Värst är det på kontinenten. Insikterna är
bäst i USA och relativt bra i Storbritannien, och
mycket bättre än i Tyskland och Frankrike. I rappor-
ten antar man att detta beror på att intresset på konti-
nenten i mycket hög grad rör sig kring att skapa
EMU.
EMU kräver dock stora dataförändringar. Total-
kostnaden beräknas till lika stora belopp som dataför-
ändringarna för 2000-årsprojekten. Projekten kan inte
samordnas. I USA - på toppnivå, i kongressen - har
man börjat granska de sammantagna dataproblemen,
eftersom detta påverkar också USA. En datakollaps
får ju effekter för hela världsekonomin. I de utred-
ningar som initierats av kongressen har man kommit
fram till att omläggningarna inför år 2000 och EMU
inte kan ske på en gång. Det är nödvändigt med olika
projektgrupper. Andra IT-grupper har sagt samma
sak.
USA varnar och framför det informella rådet till
europeerna att åtminstone skjuta på EMU-
introduktionen till år 2006. Det stod att läsa i Sunday
Times för en vecka sedan. Det förutspås att president
Clinton försöker ta upp informella diskussioner med
EU i denna fråga. I många andra rapporter finns
samma varningar.
Vad blir då effekten om vi står inför stora data-
misslyckanden? Redan betydande ekonomiska pro-
blem med massarbetslöshet förvärras. Då ökar farorna
för politiska konflikter och politisk oro. EMU inne-
håller redan politiska faromoment. Två professorer i
ekonomi med världsrykte, Milton Friedman och Mar-
tin Feldstein, har analyserat de sammanvävda eko-
nomisk-politiska problemen - en diskussion som i
alltför hög grad lyser med sin frånvaro i vår svenska
debatt.
Jag ska upprepa några av Martin Feldsteins påpe-
kanden gjorda i Foreign Affairs från november 1997.
Hans konstateranden går faktiskt stick i stäv med vad
Carl B Hamilton sagt tidigare i dag:
Om EMU blir av, vilket bedöms som troligt,
kommer Europas hela politiska karaktär att för-
ändras, och detta kan leda till konflikter och kon-
frontationer med USA.
Den långsiktiga effekten av en gemensam valuta
är att det skapas en politisk union, en europeisk
federal stat med ansvar för utrikes- och säkerhets-
politik, liksom för inrikes- och socialpolitik.
Sören Lekberg påstod tidigare att EMU-frågan
inte var av särskild dignitet, men det menade han väl
inte.
Martin Feldstein betonar också ökande risker för
konflikter.
Analyser av det slag som gjorts av Friedman och
Feldstein, av Soros och av många andra saknas i pro-
positionen. Jag tycker tyvärr att det finns ganska stora
intellektuella svaghetstecken i den. Man hänvisar till
opinionen och dess negativism. Jag tycker att rege-
ringen borde ha varit betydligt mer analytisk.
Vi kommer att rösta om EMU i dag. Alla vet att
jag tycker att det är bäst att vänta och se. Men jag
kommer, för att markera ett kvalitetskrav, att avstå
från att rösta. Jag vill ha en mycket bättre debatt.
Många ringer mig - unga, äldre, män och kvinnor,
akademiker, folk med handelsyrken osv. - och de
säger helt enkelt: Vi vill höra vad det egentligen inne-
bär.
Enligt mitt sätt att se på hur människor skall bete
sig i en demokrati skall de själva få kunskaper och
sedan väga riskerna, för och emot, och avgöra viken
ställning de skall ta. Jag vill inte vara missionär. Möj-
ligtvis tycker jag om att skriva böcker och tala om hur
jag ser det, men jag hoppas att folk kommer att läsa
många andra böcker. Jag hoppas att vi får en debatt
där folk tar ställning utan att vi egentligen missione-
rar. Det är så jag tror att det måste ske i denna mycket
svåra fråga, där vi kan ändra hela Europas politiska
struktur och dessvärre, om vi är oförsiktiga, skapa
oerhört stora konflikter och konfrontationer.