Herr talman! Om det nu är så att några partier öp-
pet söker ett mandat i valrörelsen inför 1998 års val
och vi sedan fortsatt kommer att ha en socialdemo-
kratisk regering, skulle vi då ta den omständigheten
som förevändning för att föra in Sverige i valutaunio-
nen? Svaret är naturligtvis nej.
Det är ju fritt för vilket parti som helst att söka
mandat eller inte söka mandat för den ena eller den
andra uppfattningen. Vi lever i en demokrati, så det är
helt i sin ordning. Om valet resulterar i att de partier
som uttryckligen har sökt mandat för att föra in Sveri-
ge i valutaunionen får majoritet och bildar regering,
har de väl rimligtvis också fått det mandatet. Nu be-
traktar jag det som en totalt osannolik situation redan
av det skälet att de partier som går på ja-linjen ligger
så långt ifrån en majoritet. Jag betraktar det därför
som ett helt osannolikt utfall.
Det är självklart att vi socialdemokrater inte
kommer att använda några manipulativa metoder. Vi
söker inte något mandat i denna valrörelse. Om vi
bildar regering kommer vi naturligtvis inte att gå in i
valutaunionen. Vi har inte fått detta mandat eftersom
vi inte har sökt det, utan det är först om och när vi
söker mandat, inför ett val eller inför en folkomröst-
ning, som frågan ställs på sin spets och det sedan kan
bli aktuellt med ett konkret beslut.
Risker och fördelar? Det är svårt att på denna kort
tid gå igenom dem utförligt, och jag har ju tagit upp
dem i en rad andra sammanhang. Det finns politiska
fördelar med ett utvecklat samarbete i Europa, som
jag fäster stor vikt vid. Det är klart att också valutau-
nionen innebär ekonomiska fördelar i form av mins-
kade växelkursrisker och annat. Men det finns också
risker, framför allt när det gäller huruvida länderna är
tillräckligt homogena för att klara en gemensam pen-
ningpolitik. Detta är i ett mycket kort sammandrag
några av de väsentliga fördelarna och riskerna med
projektet.