Fru talman! Låt mig först säga att regeringens syn
på barns utveckling och lärande och på mognadspro-
cessen inte skiljer sig från Barnomsorg- och skola-
kommitténs. Jag tror att Gunnar Goude efter det att
regeringen har antagit förordningen kommer att se att
den synen stämmer överens med den som presenteras
i Barnomsorg- och skolakommittén.
Frågan gäller inte vad som är viktigt i förskolan
utan vad som skall regleras av staten och vad som
skall styras av huvudmännen ute i verksamheten. Det
är min övertygelse att det är ett bra sätt att styra verk-
samheten att ställa höga krav på den kvalitet och de
resultat som man skall uppnå i verksamheten. Men
man skall också ha respekt för att utveckling kräver
en viss frihet i utformningen av arbetet för att nå des-
sa mål.
Jag tycker också att det är anständigt att staten -
som så länge har befunnit sig på åskådarplats jämfört
med förskolehuvudmännens mycket skarpa priorite-
ring av hög kompetens hos personalen och av hög
kvalitet i förskolan - kan förutsätta att huvudmännen
också i fortsättningen har en sådan prioritering av hög
kompetens i förskolan, utan att staten reglerar hur den
kompetensen skall fördelas på dem som ingår i arbets-
lagen.