Herr talman! Det är skönt för Johnny Ahlqvist att
han får stöd från sina partikamrater här i riksdagen,
med tanke på att han inte får stöd för sin politik av
regeringskompisarna i Rosenbad. Vad vi har läst de
senaste dagarna är att man från regeringens sida
överger de prognoser och utsikter som betänkandet
bygger på. Vi har fått höra att man har övergivit må-
let om 4 % öppen arbetslöshet till år 2000, som be-
tänkandet också bygger på. Björn Rosengren säger i
dagens Dagens Nyheter att han överger tanken på ett
speciellt volymkrav på AMS. Arbetsmarknadspoliti-
kens hela inriktning skall förändras. Det betänkande
som Johnny Ahlqvist nu skall lotsa genom kammaren
är egentligen inaktuellt. Min fråga till Johnny
Ahlqvist blir därför: Hur känns det att här i riksdagen
genomföra en politik som statsråden faktiskt redan
har sprungit ifrån?
Jag skall också kommentera Johnny Ahlqvist in-
lägg. Han hävdade att jag har sagt att sysselsättningen
minskar. Det var inte det jag sade i mitt tal. Jag sade
att den sysselsättningsökning som skett under det
senaste året och som socialdemokratiska regerings-
och riksdagsföreträdare skryter med till 60 % består
av en ökad frånvaro. Jag säger inte att vi skall kasta
SCB-statistiken överbord. Jag säger bara att vi måste
läsa noggrant och veta vad som händer på arbets-
marknaden. Det är alltså inte en riktigt lika positiv
utveckling som regerings- och majoritetsföreträdarna
här vill låta påskina.
Det är mot bakgrund av den höga arbetslösheten
och att vi är i slutet av en högkonjunktur jag blir så
bekymrad över bristen på initiativ och förslag från
regeringens och utskottsmajoritetens sida.
Det är intressant att höra vad Johnny Ahlqvist har
att säga om detta. Den som sysslar med plakatpolitik
här i kammaren är ju Johnny Ahlqvist, som inte kan
se till att det kommer fram konkreta åtgärder för att
vända utvecklingen mot en mer sysselsättningsinten-
siv tillväxt i ekonomin. Det handlar om arbetsmark-
nadspolitik, och det handlar självklart också om de
andra politikområdena.
Vi kristdemokrater säger att vi vill höja egenav-
gifterna. Det vill vi göra, men vi säger inte att det
skall ske per bransch utan för alla som tillhör en a-
kassa. Det kompenserar vi med sänkt skatt - mer än
vad avgiftshöjningen innebär. Däremot säger vi att vi
kan titta på en utredning om huruvida branschvisa
avgifter kan vara intressanta. Det är en utredning vi
föreslår - ingenting annat.