Herr talman! Jag skall ge en eloge för att Miljö-
partiet har en betydande konsekvens när det gäller
arbetstidsfrågan. Man håller väldigt starkt fast vid att
lösningen på våra sysselsättningsproblem är kortare
arbetstid och att det borde ske genom att dela på job-
ben.
Jag tycker att det ställer till ett par problem. Det
ena är den roll som Miljöpartiet numera har. Man är,
som Barbro Johansson sade, inte ett riktigt opposi-
tionsparti längre, utan finns med och stöder regering-
en i allt väsentligt.
Regeringen säger att en av de viktigaste sakerna,
utöver att få en mer EU-positiv hållning, är att få en
stark tillväxt. Hur det skall ske genom att vi håller
tillbaka arbetsinsatser är svårt att se.
Den andra svårigheten är det som jag försökte sä-
ga i mitt anförande: Arbetslöshet beror inte på arbets-
brist. Det finns massor av jobb som borde bli utförda,
men som inte blir det.
Det är i stället tre andra brister vi dras med: brist
på lönsamhet i enskilda företag, brist på pengar i
offentliga kassor och brist på förmåga att organisera
arbetslivet.
Det är de bristerna vi borde ta tag i mer än i frå-
gan om hur vi minimerar vår arbetsinsats.
Låt mig för tydlighetens skull lägga till att det
naturligtvis finns situationer där arbetstiden behöver
förkortas. Man kan av rent medicinska skäl, på grund
av vårdnadsansvar för barn eller av andra orsaker
behöva ha en kortare arbetstid, men att generellt skära
ned arbetstiden är inte lösningen på Sveriges arbets-
marknadsproblem.