Fru talman! Årets debatt om budgetfördelningen
som rör arbetsmarknadsutskottets olika områden
känns lite annorlunda än under den gångna mandatpe-
rioden. På grund av det inledda samarbetet mellan
Socialdemokraterna och regeringen, Vänsterpartiet
och Miljöpartiet befinner jag mig i dag inte i direkt
oppositionsställning gentemot Johnny Ahlqvist. Jag
kommer därför inte att trötta utskottet alltför mycket
med att berätta hur vi i Miljöpartiet vill genomföra en
arbetstidsförkortning, som jag har gjort under de
gångna fyra åren. Men några ord måste jag ändå läg-
ga fram, eftersom vi i Miljöpartiet ser en kraftig ar-
betstidsförkortning som en enastående chans att sänka
arbetslöshetssiffrorna.
I en aviserad arbetsgrupp bestående av socialde-
mokrater, vänsterpartister och undertecknad miljö-
partist hoppas jag innerligt att arbetstidsfrågan ändå
kommer att få den behandling som jag tycker att den
förtjänar.
För Sveriges folk och för alla dem som går ar-
betslösa kommer det att betyda mycket att få komma
i arbete och känna sig behövda.
Att en arbetstidsförkortning kommer att innebära
en högre livskvalitet håller även många av motstån-
darna till en arbetstidsförkortningen med om. Jag
anser att det behövs en motpol till det arbetsmiljökli-
mat som nu håller på att växa fram.
Arbetsmiljöklimatet på våra arbetsplatser har
hamnat i en återvändsgränd. Tuff konkurrens och
hårdnade ekonomi kräver ökad produktivitet, och
stressen på arbetsplatserna bara ökar. Den som sviktar
under pressen känner sig tvingad att stanna kvar på
sitt jobb. Läget är långt ifrån bra. Nu behövs det nya
tankar och grepp.
Människor blir mer och mer tysta på jobbet. Man
vågar inte uttrycka vad det är som man tycker är fel
på jobbet på grund av rädslan att förlora sitt arbete
och komma ut i den höga arbetslöshet som nu råder.
På grund av rationaliseringar och indragningar har
arbetskamraterna minskat i antal medan arbetsupp-
gifterna hela tiden har ökat alltmer.
Den senast framtagna arbetsmiljöundersökningen
visar att två av tre arbetstagare anser att arbetstempot
har ökat de senaste fem år. I samband med lågkon-
junktur och ökad internationell konkurrens har alltså
arbetstempot ökat betydligt. För att säkra sin överlev-
nad och må mindre dåligt gör personalen bara upp-
gifter som syns och kan mätas, och kritiken tystnar
därför.
I en undersökning av TEMO uppgav 25 % av de
tillfrågade att man inte vågade framföra kritiska syn-
punkter på sin arbetsplats. På grund av hot om upp-
sägning föredrar man att vara tyst. När nu flera av
våra största företag lägger stora varsel - det har vi
hört här i dag också - ökar naturligtvis osäkerheten
och risken för en hotande arbetslöshet blir större.
En väl genomförd arbetstidsförkortning skulle
kunna bli ett av medlen för att fler skulle kunna dela
på jobben. Detta i kombination med en grön skatte-
växling, som vi i Miljöpartiet förespråkar, gör att det
blir förmånligare för arbetsgivare att anställa fler när
arbetsgivaravgiften sänks. Arbetet med en ekologisk
omställning av Sverige är också mycket arbetsinten-
sivt och kommer att skapa fler jobb.
Miljöpartiet har sedan år 1994 lagt en motion om
ett s.k. friår. I betänkande har Miljöpartiet en reser-
vation, nr 28, om att införa ett nationellt friår. Jag vill
härmed, fru talman, yrka bifall till reservation nr 28,
trots att utskottet eventuellt ger detta ett positivt mot-
tagande någon gång i framtiden.
Fru talman! Ett friår skulle också kunna medföra
att det arbetsmiljöklimat som nu många gånger råder
på våra arbetsplatser mildras. En chans att kunna ta
sig ledigt under ett år för att prova på något nytt eller
bara vara ledig och hinna med att göra det man länge
velat göra kommer att minska stressen. Vill man
kompetensutveckla sig kommer arbetstagaren tillbaka
med en ökad kompetens som kommer arbetsgivaren
till godo, samtidigt som en arbetslös får chansen att
komma in på arbetsmarknaden.
Fru talman! Den senaste företagsbarometern från
stiftelsen Svenska Jobs and Society visar att antalet
nystartade företag i Västerbottens län minskar. Det
fattas säkert inte idéer i Västerbotten, men om väster-
bottningarna gavs möjlighet till ett friår skulle kanske
statistiken se annorlunda ut. Införandet av ett friår
gynnar, enligt Miljöpartiets modell, nyföretagande
genom att det ges ekonomisk möjlighet att starta ett
företag under ett år. Vi kan fråga oss hur många fö-
retag det skulle kunna röra sig om.
En indikator på detta är hur många FA-skattsedlar
som skrivs ut i Sverige. En sådan skrivs ut om man
har ett företag vid sidan av en annan inkomst som
anställd. Hittills under 1998 har 160 000 personer
ansökt om FA-skattsedel. Om en stor del av dessa
160 000 anställda fick en chans att satsa på sin före-
tagsidé på heltid skulle statistiken förändras. Nu visar
den en minskning av antalet nystartade företag under
ett år, under 1997, på 20,5 %.
Friåret skulle ge en skjuts framåt för att öka anta-
let företag som startas av kvinnor. Enligt undersök-
ningar drar sig kvinnor för att skuldsätta sig i större
utsträckning än män. Statistiken visar att kvinnor är
duktiga företagare. De 4 000 kvinnor som fick kvin-
nolån under 1997 skapade 12 000 jobb med de här
pengarna.
Förutsättningen för att man skall få friår skall en-
ligt Miljöpartiet vara att en arbetslös får arbete på den
lämnade platsen under tiden. Detta skulle innebära att
4 000 personer skulle få in en fot på arbetsmarknaden
och få jobb under ett år om en redan anställd kvinna
fick denna chans.
Herr talman! Miljöpartiet har i sin fördelningen av
budgeten för år 2000 lagt 50 miljoner ytterligare på
Rådet för arbetslivsforskning. Vi gör detta för att
markera att vi tycker att det är ett viktigt forsknings-
område inom arbetspolitiken.
Jag återknyter till problemet med hur människor
mår och hur de upplever sin arbetssituation. Denna
situation kommer att vara ett allvarligt problem i
framtiden. Då frågar jag mig hur Moderaterna kan
minska anslaget till Arbetslivsinstitutet från 296 mil-
joner till 15 miljoner. Det är alltså en minskning med
281 miljoner. Dessutom vill man halvera anslaget till
Arbetarskyddsverket. När det gäller Rådet för arbets-
livsforskning vill man minska anslaget från 27 miljo-
ner kronor till 19 miljoner kronor.
I framtiden kommer vi att se att en påfrestning på
vårt samhälle är att en stor del av befolkningen inte
har arbete medan de som har arbete upplever en in-
tensivt ökad stress.
Ironiskt nog har det uppstått ett läge där de som
har ett arbete tvingas bli allt effektivare och jobba så
mycket övertid att det spränger taket för vad som är
maximalt tillåtet. Samtidigt finns det hundratusentals
arbetslösa som känner ett utanförskap genom att den
sociala samvaron med arbetskamraterna har försvun-
nit.
Arbetslösheten, som så sakta hade börjat att mins-
ka, har nu på nytt börja stiga lite grann igen. Det är
den internationella reala ekonomin som sviktar. Detta
ger återverkningar på arbetslösheten. Prognoserna för
framtiden måste omvärderas på grund av detta.
Förändringar som underlättar skapandet av nya
jobb måste till. Detta ligger till grund för den grupp
som Socialdemokraterna bildat tillsammans med
Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
Sverige måste faktiskt eftersträva en mer uthållig
ekonomi. Vi har ett välfärdssystem som inte längre är
anpassat till arbetsmarknaden och den situation som
finns ute i samhället i dag. Vi måste bredda trygg-
hetssystemen och göra om dem så att de håller för
alla och är ekonomiskt bärkraftiga, även i den nya
verklighet som vi ser i dag, där många människor
hamnar utanför systemen.
Herr talman! Behovet för arbetshandikappade att
få arbete har ökat och kommer att öka enligt AMS
prognos. Miljöpartiet markerar detta genom att lägga
200 miljoner kronor ytterligare, fr.o.m. år 2000, för
arbetshandikappade.
Funktionshindrade besitter både kompetens och
resurser som behövs på arbetsmarknaden, och vårt
samhälle tjänar på att behålla och att vidareutveckla
de stöd vi har i systemet. Alla människor måste ses
som en resurs för vårt samhälle, inte bara i termer av
ekonomi.
Herr talman! Jag har i en motion påpekat det all-
varliga i att arbetsgivare som har tagit emot ALU och
API, men framför allt OTA, ofta inte är medvetna om
att arbetsmiljölagen gäller och att även små egenfö-
retagare kan bli ersättningsskyldiga om en olycka
inträffar. Det behövs en skärpning i direktiven och
reglerna så att länsstyrelserna skickar ut information
om arbetsgivaransvaret. Arbetsgivaransvaret angavs i
en ny lag, vad gäller OTA och 6 c § i socialtjänstla-
gen, så sent som i januari i år.