Herr talman! Kenneth Kvist, och även Peter Eriks-
son i viss utsträckning, tyckte att det var konstigt att
jag pratade i ett vidare perspektiv, om handel osv. Det
gjorde faktiskt Catarina Rönning också för en stund
sedan. Jag tror att det är viktigt att man ser det här i
ett vidare perspektiv, för att förstå regeringens hand-
läggning av ärendet. Vi skall inte bara sitta och titta
på hur regeringen har handlagt ärendet, om den har
gjort vad den har rätt till eller inte, utan vi skall försö-
ka se bakom hörnet också. För att förstå hur regering-
en har resonerat måste man se saken i detta vidare
perspektiv, med allmänna konsekvenser för Sverige
osv.
Om man läser i den av mig tidigare åberopade de-
partementspromemorian finner man att regeringen
skriver så här:
"Frågan om ett effektivt skydd för de immateriella
ensamrätterna kan också ses i ett vidare perspektiv.
Indirekt kan brister i eller avsaknad av möjligheterna
att skydda rättigheterna bromsa utländska företags
vilja att investera i Sverige, särskilt kan detta gälla om
andra länder i vårt närområde har en sanktionsmöjlig-
het som inte finns i Sverige. Det är därför, från flera
utgångspunkter, av stort intresse för samhället att de
som innehar immateriella ensamrätter i Sverige också
har effektiva möjligheter att försvara sina rättigheter
här. Det är också ett viktigt inslag i den svenska in-
ställningen till intrång i de immateriella ensamrätterna
att näringslivet självt bör ingripa mot intrång och att
staten därvid bör tillhandahålla näringslivet effektiva
åtgärder för att komma till rätta med intrången."
Det är intressant att läsa det här, därför att då för-
står man i ännu högre grad hur regeringen har resone-
rat när den har sekretessbelagt scientologimaterialet.
Om varken Kenneth Kvist eller Peter Eriksson litar på
att jag har tänkt rätt när jag har försökt förstå rege-
ringen, kan de i alla fall tro mig nu, när jag läst in-
nantill i regeringens egen promemoria. Det är så här
man har tänkt.