Herr talman! Jag trodde att jag hade gjort större
intryck på Catarina Rönnung än att hon skall behöva
blanda ihop mig med Peter Eriksson. Jag får väl leva
med min besvikelse på den punkten. Det är inte jag
som har använt de där jättestarka ordvalörerna - jag
hushållar med dem, kanske något mer än nämnde
Eriksson, även om jag icke desto mindre i grunden
har samma inställning.
Visst skall man begrunda detta. Huvudmeningen
med offentlighetsprincipen är precis den Catarina
Rönnung nämner, herr talman. Detta har vi ju också i
utskottet haft tillfälle att diskutera, och på den punk-
ten är vi överens.
Likväl är det så, att om vi skall utreda och göra
något av detta skall vi göra det av egen vilja, egen
insikt, och icke därför att vi skall vara någon stor-
makt, vilken det än må vara, till lags. Det är detta som
principfrågan gäller. Har vi ett lagrum skall det för-
svaras. Det handlar om vår nationella oavhängighet
och inget mindre. Vi skall inte ledas när vi tillämpar
undantagsbestämmelser, som sekretessbestämmelser-
na trots allt är.