Herr talman! Jag var inne på detta i mitt anförande. Miljöpartiet kommer ständigt tillbaka till detta - om vi inte satsar på vägar och infrastruktur har vi löst klimatproblemet.
Jag vill inte komma åt bilarna. Jag vill komma åt utsläppen. Jag har ingenting emot bilar.
Med fullföljande av den logik som Mikaela drar upp är det ganska naturligt att ni minskar anslagen till enskilda vägar med 1 miljard. Det har ni i er budget. Det är ni överens om i de tre oppositionspartierna.
Det är en tydlig motsättning. Jag är emot utsläppen. Du är emot bilarna.
När det gäller andra klimatåtgärder har vi bejakat trängselavgifterna. Det är ett sådant miljöstyrande ekonomiskt incitament som Centerpartiet och alliansen vill ha kvar.
Flygskatten som var på gång var en skatt på varje flygstol, på varje biljett. Om man körde med ett halvfullt flygplan hade skatten för det flygplanet blivit lägre. Det är ju bättre att som regeringen och EU gemensamt vill föra in flyget i systemet med handeln med utsläppsrätter.
Mikaela kommer in på frågan om investeringsstöd av olika slag. Det fanns investeringsstöd för att investera i värmepumpar och biobränsleanläggningar. Det är ju sådant som är lönsamt tack vare skatter och de oljepriser vi har nu. Frågan är om man då ska störa marknaden med ett investeringsstöd.
När ni skulle införa investeringsstödet dog först marknaden helt och hållet. Det installerades inte en enda värmepump. När stödet sedan kom blev det överhettning. Är det bra när marknaderna först går framåt och sedan bakåt och det blir ryckigt? Är det inte bättre att ha en långsiktig politik som innebär att det görs både privatekonomiska och samhällsekonomiska investeringar, i stället för att man väntar på investeringsbidrag?