Fru talman! Terrorattacken mot World Trade
Center den 11 september denna höst har åberopats
och påtalats av, såvitt jag kan erinra mig, alla talare i
dagens försvarsdebatt. Det är både naturligt och
självklart, eftersom vi på ett dramatiskt sätt har fått
bekräftat att de tidigare, av Försvarsberedningen och
ett antal svenska och internationella experter, påtala-
de hoten inte tillhör framtiden utan att de är här redan
i dag och en högst påtaglig verklighet och realitet.
NBC-hoten t.ex. har därvidlag fått förnyad och
ökad aktualitet. Det ställer ökade krav på det interna-
tionella samfundets förmåga att övervaka produktion
och innehav av NBC-vapen. Men det ställer också
ökade krav på vår egen förmåga att hantera NBC-
hoten både utifrån psykologiska synpunkter med risk
för panik och masspsykos och utifrån rent teknisk-
medicinska synpunkter. Vi måste öka vår förmåga att
indikera och upptäcka olika slag av NBC-hot och
dessutom kunna vidta åtgärder mot en insats av NBC-
vapen.
Två veckors tjänstgöring i svenska FN-
delegationen i New York denna höst, med hot av
anthrax, dvs. mjältbrand, i närområdet praktiskt taget
varje dag, har gett mig en högst påtaglig och person-
lig erfarenhet av just den psykologiska effekten av
dessa vapen.
När det gäller NBC-hoten förutsätter jag att den
kommande vårens proposition också kommer att
innebära ambitionshöjningar. Bl.a. beredskapssystem
och styrande regelverk behöver ses över. Jag utgår
från att försvarsministern delar min och Centerns syn
i denna fråga.
Fru talman! De olika partiföreträdarna har dragit
lite olika slutsatser av händelserna i New York och
hur kampen mot terrorn ska bedrivas. Några partier
tar händelserna till intäkt för att minska resurserna till
försvaret, medan andra tycker att man i stället bör öka
resurserna.
Jag drar slutsatsen att den av regeringen och
Centerpartiet initierade ominriktningen av Försvar-
smakten är riktig och nödvändig. Vi var förutseende
år 1996 när det första beslutet fattades. Glädjande nog
har några ytterligare partiet insett detta och i allt vä-
sentligt anslutit sig till principerna och effekterna av
omställningen och förnyelsen.
Färdriktningen och innehållet i denna förnyelse av
Försvarsmakten är vid det här laget ganska välkänd
och behöver kanske inte upprepas i detta samman-
hang. Jag vill dock lyfta fram några principiella as-
pekter.
Sårbarhetsutredningens slutsatser och förslag, som
också har tillstyrkts av en enig försvarsberedning,
måste leda till konkreta åtgärder. Den ökade sårbar-
heten är en konsekvens av det moderna samhällets
högteknologiska infrastruktursystem, som dessutom
för sin funktion är alltmer beroende av varandra.
Detta är faktorer som måste tas på största allvar vid
utformningen av vårpropositionen. Samtidigt som
invasionshotet drastiskt har minskat har andra och
nya hot ökat i aktualitet och sannolikhet.
Samhällets robusthet måste stärkas rent tekniskt
genom skyddade och fungerande infrastruktursystem.
Höstens stormar har återigen påvisat behovet av
kraftåtgärder för att garantera att el- och telesystemen
fungerar. Men robustheten behöver också stärkas på
det administrativa och organisatoriska planet genom
samverkan och samordning av olika myndigheter.
Den aviserade planeringsmyndigheten är därvidlag ett
bra grepp. Gotlandsförsöket är också lovande och
borde kunna bli ett mönster för hela landet.
Vad avser Försvarsmaktens stöd till det civila
samhället vid olyckor, kriser och andra svåra påfrest-
ningar så är det viktigt att den förmågan vidareut-
vecklas och att vederbörliga lagändringar görs så att
Försvarsmaktens resurser kan utnyttjas optimalt utan
att det för den skull innebär att rollfördelningen mel-
lan Försvarsmakten och civila myndigheter blir otyd-
lig och luddig. Jag utgår också i det avseendet från att
försvarsministern delar denna syn på nödvändigheten
av att det är dags att gå från ord till handling.
I det sammanhanget och mot bakgrund av det på-
tagliga terroristhotet är det viktigt att klara ut det
fysiska skyddet av olika el- och teleanläggningar,
vilket utskottet också påpekar. Härvidlag finns det
anledning att påminna om hemvärnets centrala bety-
delse för att garantera bevakning och skydd av sam-
hällets infrastruktur och att detta beaktas i samband
med utformningen av de nationella skyddsstyrkorna
som ju regeringen ska klara ut under det kommande
året.
Fru talman! Den svenska försvarsindustrin är en
mycket viktig komponent i vår säkerhetspolitik och
försvarspolitik. Utvecklingen går snabbt mot ett ökat
internationellt samarbete, men samtidigt också mot
ett ökat beroende av vad som sker inom den civila
industrin. Det är numera vanligare att spetsteknologi
utvecklas där och inte inom försvarsindustrin. Inte
minst av den anledningen har Sverige ett antal strate-
giskt mycket viktiga komponenter och kompetenser
som är mycket betydelsefulla i det försvarsindustri-
ella samarbetet. Det internationella samarbetet är
enligt Centerpartiets uppfattning en absolut nödvän-
dighet som en viktig del i vår försvars- och säker-
hetspolitik.
Avslutningsvis vill jag ånyo framhålla betydelsen
av hemvärnet och de olika frivilligorganisationerna. I
regeringens proposition talas det en hel del om värdet
av frivilligverksamheten, och det är glädjande i sig att
regeringen lägger vikt vid detta. Men det räcker inte
med enbart vackra ord. Det krävs mer av konkreta
uttryck för vilka förväntningar som regering och
riksdag har och vilka resurser man är villig att ställa
till organisationernas förfogande.
Frivilligorganisationerna och hemvärnet är dess-
utom garanter dels för den efterfrågade robustheten,
dels för att folkförankring och demokratiska värde-
ringar genomsyrar Försvarsmaktens verksamhet.
Dessutom innebär frivilligverksamheten en både
volymmässig och kompetensmässig förstärkning av
totalförsvaret. Jag utgår från att regeringen återkom-
mer under våren med en proposition i denna fråga
och klargör vilka möjligheter och på vilket sätt som
frivilligorganisationerna kan medverka till ett trygga-
re och robustare samhälle i framtiden.
Fru talman! Till sist yrkar jag bifall till förslaget i
utskottets betänkande och avslag på reservationerna.