Fru talman! Frågan om helikoptrar är synnerligen
betydelsefull. Jag vet alla krav som ställs inom För-
svarsmakten: egen utbildning, egen övningsverksam-
het, egen beredskap och sannolikt del i den interna-
tionella krishanteringen, eftersom helikopterförband
är sådant som det är brist på i de internationella kris-
hanteringsstyrkorna. Det finns självklart också krav
på territoriell integritet och stöd till samhället. Kraven
är många.
Det är min förhoppning att vi ska kunna lösa det
med bättre balanser mellan nya helikoptrar, personal
och servicepersonal. Sedan är det en annan fråga var
de placeras i olika meningar. Var är deras huvudort
med större underhåll? Var kan de placeras temporärt,
under vilka omständigheter och med vilka uppgifter?
Alla dessa frågor ska vi självklart gå igenom, göra det
så bra som möjligt och göra en avvägning. Det ska vi
göra när vi får fler helikoptertimmar till vårt förfo-
gande. I dag har vi begränsningar i antalet helikop-
tertimmar eftersom flera av våra system kort sagt är
utslitna.
På den andra frågan vill jag svara att jag anser att
Ann-Louise Ekborgs nya utredning löser den legala
regleringen på det sätt som Berit Jóhannesson efter-
frågar och som Försvarsberedningen har ställt sig
bakom. Det gäller gränsdragningen där Försvar-
smakten icke utövar samhällets tvångs- eller vålds-
makt inom riket utan är en stödjande resurs på samma
sätt som den i dag är det för räddningsverksamheten
och också för polismyndigheten. Vi får se vad re-
missyttrandena ger vid handen och om utredaren har
kunnat klara uppgiften. Det är min förhoppning.