Fru talman! Det är självklart att Lagrådet ska
granska den svenska lagstiftningen sedan, men då har
vi ju redan ställt oss bakom en princip för ett utläm-
ningsförfarande. Det är ett oerhört viktigt och stort
beslut. Det låter som om det inte skulle vara det. För
att tydliggöra det kan jag nämna vad regeringen själv
säger: "rambeslutet bygger till stor del på begrepp
och förfaranden som är kända från utlämningsrätten.
Samtidigt innehåller det nyheter som i såväl praktiskt
som principiellt hänseende kan framstå som proble-
matiska".
Vi har inte fått underlaget. Vi vet att det är pro-
blematiskt. Märta Johansson säger att vi har fått en
skiss på hur den lagstiftning som kommer senare ska
se ut, så det är inget allvarligt. Det sägs i propositio-
nen: "Regleringen kräver dock ytterligare övervägan-
den samt inhämtande av synpunkter från berörda
instanser. Det kan därför under det fortsatta lagstift-
ningsarbetet bli nödvändigt att i någon del avvika från
den ordning som här presenteras".
Detta innebär att vi fattar beslut om någonting
ganska mycket i blindo. Med det mandat som lag-
stiftare som vi har fått anser inte jag att detta är rim-
ligt. Jag vill ändå höra Märta Johanssons svar på
frågan. Rådet kommer att fatta beslut om att utöka
listan och avskaffa den dubbla straffbarheten på flera
områden. Jag vet att den svenska regeringens för-
handlingsposition var att vi skulle avskaffa den
dubbla straffbarheten helt. Tycker Märta Johansson
att det är rimligt att vi som lagstiftare som sitter i
justitieutskottet ska lämna ifrån oss frågan helt och
hållet?