Herr talman! Jag tycker att Lars Bäckström är ärlig.
Han säger klart och tydligt att höjer man skatten för
företagen, så blir det inga nya jobb utan snarare blir
det färre jobb. Men han är beredd att ta den risken,
därför att han tror att de intäkter man får ändå
kommer att bidra till en sådan budgetsanering att
räntan kommer att kunna gå ner snabbare, och det
kan vara positivt. Då har man ändå gjort en analys.
Men Lars Bäckström gör ett stort misstag. Han
säger att budgetplaneringen i ett läge när man har
mycket stora utgifter bör ske genom att man höjer
inkomsterna, som också är rekordstora i Sverige.
Om man har mer utgifter än inkomster och bägge
ligger på mycket hög nivå bör man självklart
försöka anpassa utgifterna till de inkomster som det
är möjligt att ta in. Det är nämligen precis som Lars
Bäckström säger: Skulle man välja att höja
företagsskatterna på kapital och annat som behövs
för att bygga ut företagen blir det inga nya jobb
direkt. I stället måste man minska utgifterna och
skapa förutsättningar för tillväxt.
I det avseendet är jag beredd att ge
socialdemokraterna rätt: Budgetsaneringen måste
ske bl.a. genom en stram finanspolitik, som tar bort
den del av underskottet som följer av att vi har ett
strukturellt underskott, dvs. av att utgifterna
långsiktigt är högre än vad inkomsterna kommer att
kunna betala. Det måste vi alltså spara på.
Lars Bäckström vill egentligen skatta bort det
underskottet, men det är farligt --
beskattningsåtgärderna minskar möjligheterna att
få bort det konjunkturella underskottet, som beror
på att människor blir arbetslösa därför att
ekonomin av socialdemokraterna tidigare under
80-talet har drivits in i ett sådant skede. Detta
måste hanteras genom tillväxt, och då måste vi ge
företagen förutsättningar att skapa nya jobb. Det
gör man genom en balanserad kombination av
åtgärder som innebär besparingar och vissa, fullt
finansierade skattesänkningar, som kan ge
räntenedgång och, tillsammans med
skattesänkningarna, ökad tillväxt och en snabbare
avveckling av det totala budgetunderskottet.
Detta har vi tänkt igenom noggrant. De tolv
minuter som jag hade till mitt förfogande och som
jag tyvärr överskred -- jag ber om ursäkt för det,
herr talman -- räckte inte för att återge en
fullständig analys av Sveriges ekonomi. Jag valde
att koncentrera mig på en sak, som jag tycker är
den viktigaste: att skapa förutsättningar för nya
riktiga jobb. Jag tycker också att det är tragiskt att
man inte kan få föra den debatten med
socialdemokraterna -- men det är roligt att man i
varje fall kan få föra den med Lars Bäckström.
Jag noterar som sagt att vi är överens om att höjda
skatter -- speciellt på företagare, antar jag -- är
sådant som i sig och isolerat ger negativa effekter
på arbetsmarknadssituationen.