Herr talman! Jag talar mig inte varm för
skattereformen. Jag konstaterar faktum. Eftersom
andra krafter har rört sig med stor hastighet från
den, står vi i sak mycket närmare den i dag. Men
det var en annan sak. Jag kritiserar fortfarande
skattereformen på väsentliga punkter. Vi driver
fortfarande linjen att vi behöver ha en högsta
marginalskatt som är högre än 50 %. Det finns två
skäl för detta. Det ena är helt enkelt underskottet.
Det andra skälet är fördelningspolitiken.
Detta ger naturligtvis vissa skattekilar. Men det går
att rent teoretiskt vända på argumentet. Om
skattekilen ökar måste jag arbeta mer för att få in
oförändrade inkomster. Det finns olika teoretiska
antaganden. Men jag tror att de flesta människor
faktiskt arbetar utifrån det man har att utföra på sin
arbetsplats. Det är det som är det avgörande, inte
om den formella skattesatsen på toppen är si eller
så stor. Om det kan vi göra olika bedömningar. Men
det är min tro att läkaren inte arbetar mindre om
marginalskatten på inkomsterna över 300 000 kr är
60 % än om den är 50 %. Vi kan göra skilda
bedömningar där, men de vetenskapliga
undersökningar som har gjorts har inte styrkt
sambandet att man skulle jobba mer om
marginalskatten sänks. Det finns inga sådana
entydiga undersökningar.