Herr talman! När jag läste propositionen om
reformering av det allmänna pensionssystemet fann
jag att regeringen lyckats föreslå förändringar och
förbättringar i flera delmoment som jag har
uppfattat som svagheter i nuvarande
pensionssystem.
I ett politiskt arbete får man ta del av kritik, och
man brottas med frågor om hur man skall kunna
förändra till det bättre. Från kristdemokratiskt håll
har vi hävdat att efterlevandeskyddet skall
utformas med hänsyn till att familjen utgör en
ekonomisk enhet.
När kammaren den 10 juni för sex år sedan
debatterade änkepensionerna framförde kds Alf
Svensson denna synpunkt. Utskottet hade då till
följd av kritiken putsat upp övergångsreglerna. På
sikt innebär det beslut som då fattades att när man
når pensionsåldern bestäms pensionsvillkoren utan
hänsynstagande till de familjeförhållanden som
varit. Då nonchalerades dessa synpunkter synligt
genom 312 gröna markeringar och en gul mot en
ensam röd.
Herr talman! Dagens förslag öppnar för
möjligheten att till en viss del ta hänsyn till familjen
som ekonomisk enhet. Jag tänker på förslaget om
ett system för delning av intjänad pensionsrätt.
Pensionsberedningens förslag är att makar som
båda är födda 1954 eller senare skall kunna dela
pensionsrättigheter som framöver tjänas in inom
det reformerade pensionssystemet. Propositionen
vidgar detta så att även makar som är födda under
åren 1935--1953 bör få möjlighet att dela
pensionsrättigheter inom det reformerade
pensionssystemet.
Vi kristdemokrater har kritiserat olika inslag i
samhället som missgynnat äktenskapet.
Pensionssystemet har innehållit regelsystem som
ekonomiskt missgynnat äktenskapet. I det
reformerade pensionssystemet är dessa inslag,
såvitt jag förstår, borta utom för de pensionärer
som omfattas av garantipensionen. Här får vi nog
leva med olikheterna mellan gifta och ogifta ett tag
till, även om bostadsstödet med den utformning det
har utgör ett gott stöd för ensamstående.
Vi och många andra har efterlyst bättre
pensionsvillkor för dem som ägnar tid åt vård av
egna barn. Pensionsförslaget tar hyfsad hänsyn till
våra öskemål på detta område. Jag noterar att
Karin Wegestål var negativ till barnårsrätten i
förslaget.
En fråga som har väckt mycket irritation och många
frågor är de olika beskattningssystemen för
pensionärer och löntagare. Genom en höjning av
garantipensionen möjliggörs nu en likformig
beskattning. Jag tror att detta är fördelaktigt.
Otaliga är de frågor man har fått om varför de som
haft låga pensionspoäng inte fått någon nytta av
dem. De har inte gillat att pensionstillskottet
avräknas krona för krona mot den ATP de haft.
Den lösning som nu valts med garantipensionen ger
ett visst tillskott för dem som har tjänat in en låg
ATP. Det är bra.
Det är klart att jag helst hade sett ett högre belopp
för lägsta garantipension. Jag inser dock att i
nuvarande ekonomiska situation är det inte läge för
en sådan diskussion.
Berith Eriksson kritiserade tidigare i dag
egenavgifterna i ålderspensionssystemet. För egen
del menar jag att det är en bra lösning om halva
ålderspensionsavgiften betalas som egenavgift och
den andra halvan som arbetsgivaravgift. Det finns
länder där man har en samverkan mellan sociala
egenavgifter och skatter. En fortsatt debatt och
beredning i denna fråga hoppas jag kan leda fram
till en bra och hållbar lösning med en delad
finansiering.
Herr talman! Fredrik Reinfeldt har tagit upp
synpunkter på generationsskulden. Jag tycker själv
att den frågan är mycket viktig. Vi bör vara
observanta på den både vad gäller statsskulden och
tillgångsuppbyggnad i kommunerna. Vi måste
lämna över tillgångar till nästa generation, inte bara
skulder. Generationsutredningen, som leds av
kristdemokraten Stefan Attefall, arbetar med dessa
frågeställningar.