Herr talman! Visserligen har vårt utskott
ytterligare ett par ärenden kvar att behandla. Men
eftersom frågan om det framtida pensionssystemet
är en av de största och viktigaste frågorna under
detta riksdagsår -- ja, kanske under hela
riksdagsperioden -- vill jag begagna tillfället att
såsom utskottets ordförande uttrycka min glädje
och tillfredsställelse över att denna stora fråga har
kunnat lösas i så stor anda av samförstånd och
samarbetsvilja mellan partierna som har varit
fallet, även om vi inte har nått en fullständig
enighet i frågan.
Utskottet har i denna fråga liksom i de flesta stora
frågor även vinnlagt sig om att arbeta med så stor
öppenhet som möjligt, bl.a. genom en offentlig
utskottsutfrågning, som delvis nog kan sägas ha
kompenserat den relativt korta remisstiden.
Jag vill verkligen tacka alla mina kolleger i utskottet
för ett mycket gott arbete och ett gott
samarbetsklimat. Jag vill instämma med flera
talare, som har uttryckt ett särskilt tack till vår
kanslichef och till utskottets hela personal för ett
mycket gott arbete, ett gott samarbete och ett gott
humör, trots att vi nästan har knäat under
uppgifterna under detta riksdagsår. Utan
utskottskansliets kunnande och engagemang och
alltid goda humör hade vi inte klarat denna fråga,
framför allt inte på ett så bra sätt som vi har lyckats
åstadkomma.
Jag vill också begagna tillfället att även här i
riksdagens kammare -- jag har gjort det tidigare i
utskottet -- rikta ett tack till mina avgående kolleger
i utskottet. Sex ledamöter lämnar arbetet i
riksdagen. Det är -- för att ta er i ordning efter det
antal år som ni har suttit i Sveriges riksdag -- Lena
Öhrsvik, Nils-Olof Gustafsson, Hans Dau, Pontus
Wiklund, Ingela Mårtensson och Berith Eriksson.
Ni kommer alla att lämna ett stort tomrum efter er
i utskottet och i Sveriges riksdag. Ni besitter alla ett
mycket stort kunnande och varmt engagemang i
alla de stora frågor som vi behandlar i
socialförsäkringsutskottet, nämligen hela
socialförsäkringen, flykting- och
invandrarpolitiken samt studiestödsfrågorna.
Herr talman! Jag har sparat mitt alldeles särskilda
tack till sist, och det riktar jag till Doris Håvik, som
också har deltagit i dagens debatt. Doris Håvik har
varit ledamot av Sveriges riksdag sedan 1969, först
i andra lagutskottet, som ju var vårt utskotts
föregångare, och sedan 1971 i
socialförsäkringsutskottet. Doris Håvik var
utskottets ordförande åren 1985--1991 och vice
ordförande åren 1991--1993. Vi har, som Doris
Håvik tidigare sade, växlat på den posten. Vi har
haft glädjen och förmånen att få arbeta väldigt
länge tillsammans. Jag vill framföra hela utskottets
varma tack till Doris Håvik för hennes intresse och
för det stora kunnande om vårt utskotts ärenden
som hon besitter. Att detta kunnande är allmänt
omvittnat framgår också av att Doris Håvik i dag är
ordförande i Europarådets sociala utskott. Ett tack
också, Doris Håvik, för allt gott samarbete och den
personliga vänskap som jag särskilt gläder mig åt.
Ett varmt lycka till med nya uppgifter efter ett 25-
årigt troget arbete i Sveriges riksdag!